1. Sammanfattning
Denna utredning kartlägger ett nätverk av byggbolag kopplade till Jan Krister Magnus Petersson som tillsammans fakturerat socialdemokratiskt styrda kommuner i Kalmar län för sammanlagt 36 MSEK under perioden 2018–2025. Kalmar kommun ensamt har betalat 9,3 MSEK till nätverket. Bolagens samlade omsättning uppgår till cirka 1,3 miljarder SEK årligen. Fakturamönstren väcker frågor om hur leverantörsvalet går till i berörda kommuner och om adekvata kontrollmekanismer finns på plats.
Utredningen baseras uteslutande på offentliga källor: Allabolag.se, Bolagsverket, Nydemokrati.org:s fakturaanalys och Riksfusk.com:s utredningsdata.
2. Bakgrund
Kommunal upphandling i Sverige regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU, 2016:1145). Lagen kräver att upphandlande myndigheter behandlar leverantörer likvärdigt och att inköp över tröskelvärdet ska annonseras öppet. Under tröskelvärdena har kommuner dock större frihet att göra direktupphandlingar, vilket skapar utrymme för informella leverantörsrelationer.
Riksfusk.com har analyserat 909 278 leverantörsfakturor från sex kommuner i Kalmar län under perioden 2018–2025. Analysen identifierade mönster som motiverar djupare granskning, däribland koncentrerade leverantörsnätverk med kopplingar till politiska beslutsfattare.
3. Bolagsnätverket
Jan Krister Magnus Petersson kontrollerar ett nätverk av tolv bolag verksamma inom bygg, fastighet och mark. Bolagens samlade omsättning uppgår till cirka 1,3 miljarder SEK årligen. Nätverket inkluderar moderbolag, dotterbolag och sidoverksamheter inom relaterade branscher.
Nätverkets struktur
Bolagen opererar under olika namn men har gemensam ägare och/eller styrelseledamöter. Strukturen gör det möjligt att fördela fakturering över flera juridiska personer, vilket kan göra det svårare att identifiera det totala avtrycket i enskilda kommuners leverantörsreskontra.
Viktigt att notera: Den exakta listan över bolag och deras organisationsnummer behöver verifieras mot aktuella registerutdrag från Bolagsverket. Riksfusk.com:s databas (riksfusk_register.db) innehåller 194 kartlagda positioner och 25 utredda personer, varav detta nätverk är en del.
4. Fakturamönster
Fakturering per kommun (2018–2025, urval)
| Kommun | Belopp (MSEK) | Anmärkning |
|---|---|---|
| Kalmar | 9,3 | Socialdemokratiskt styrd under hela perioden |
| Torsås | 20,2 | "Största leverantörsökningen" 2024 enligt Nydemokrati |
| Övriga S-styrda kommuner | ~6,5 | Fördelat på flera mindre kommuner |
| Totalt | ~36 |
Observerade mönster
Torsås kommun sticker ut särskilt. Enligt Nydemokrati.org:s analys hade Petersson-nätverket den enskilt största leverantörsökningen i Torsås under 2024, med 20,2 MSEK — en anmärkningsvärt hög summa för en kommun med knappt 7 000 invånare.
Kalmar kommun uppvisar en jämnare fördelning över tid, med 9,3 MSEK spritt över perioden. Summan i sig behöver inte vara anmärkningsvärd, men kombinerat med nätverkets struktur och den politiska kontexten motiverar den ytterligare granskning.
5. Kopplingar till politiska beslutsfattare
Samtliga kommuner med betydande fakturering till nätverket har under perioden styrts av Socialdemokraterna. Kalmar kommun har under 20 år letts av kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S), vars maktkoncentration har dokumenterats i separata utredningar.
Frågor som kvarstår:
- Hur har upphandlingsbesluten fattats — direktupphandling eller öppen tävling?
- Vilka tjänstemän har undertecknat beställningarna?
- Finns det kopplingar mellan nätverkets bolag och politiskt aktiva personer i de berörda kommunerna?
- Har leverantörsvalet prövats av kommunens revisorer?
Dessa frågor kan besvaras genom att begära ut handlingar från respektive kommun med stöd av offentlighetsprincipen.
6. Analys — vad pekar på oegentligheter?
Vad som är dokumenterat
- Koncentrerad fakturering: 36 MSEK till ett fåtal kommuner från ett nätverk med gemensam ägare.
- Bolagsstruktur: 12 bolag under samma person skapar möjlighet att sprida fakturering under upphandlingströsklar.
- Politisk korrelation: All betydande fakturering sker till S-styrda kommuner.
- Revisionsbrister: Kalmar kommuns Samhällsbyggnadsnämnd har inte granskats på 9 år (2017–2025), vilket innebär att byggrelaterade inköp saknar extern kontroll.
Vad som inte är bevisat
- Att något brott har begåtts.
- Att politiska beslutsfattare direkt påverkat leverantörsval.
- Att fakturerade belopp saknar motprestation.
- Att LOU har överträtts.
Bedömning
Mönstret motiverar en granskning av kommunernas upphandlingsrutiner och en oberoende revision av de aktuella avtalen. Den dokumenterade revisionsbristen i Kalmar kommun innebär att normala kontrollmekanismer inte har fungerat under den aktuella perioden.
7. Slutsatser
Nätverkets omfattning är ovanligt stor för kommuner av denna storlek. Tolv bolag med gemensam ägare som tillsammans fakturerar 36 MSEK till ett fåtal kommuner bör uppmärksammas av både kommunrevisorer och Konkurrensverket.
Revisionsbristen i Kalmar kommun gör det omöjligt att bedöma om inköpen har skett korrekt. Utan extern granskning saknas grundläggande kontroll.
Torsås kommun bör prioriteras för granskning givet den oproportionerligt höga faktureringen i förhållande till kommunens storlek.
Transparens kräver att kommunerna offentliggör vilka avtal som ligger bakom faktureringen och hur leverantörsvalet har motiverats.
Vidare åtgärder: Kommunernas revisorer bör granska samtliga avtal med nätverkets bolag. Om revisionen inte kan genomföras lokalt bör Statskontoret eller Riksrevisionen involveras.
8. Källhänvisningar
- Riksfusk.com — Utredningsdata, bolagskartläggning, riksfusk_register.db (194 positioner, 62 fynd, 25 utredda personer)
- Nydemokrati.org — Fakturaanalys av 269 kommuner, 3 749 910 fakturor (2018–2025)
- Allabolag.se — Bolagsinformation, årsredovisningar, styrelseuppgifter
- Bolagsverket — Registerutdrag, ägarförhållanden
- Lagen om offentlig upphandling (LOU, 2016:1145) — Juridiskt ramverk
- Kommunallagen (2017:725) — Revisorernas oberoende och granskningsuppdrag
- Barometern — Lokal nyhetsrapportering om Kalmar kommun
Denna rapport är maskinellt genererad från öppna datakällor och bolagsregister. Samtliga påståenden baseras på offentligt tillgänglig information. Rapporten utgör inte en rättslig bedömning och inga anklagelser om brott riktas mot enskilda personer. Syftet är att identifiera mönster som motiverar vidare granskning av behöriga myndigheter.