Vaxholms stad — CPI Kommunrapport

### Vaxholms stad under lupp: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration

Sammanfattning: Vaxholms stad uppvisar en oroväckande låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med endast 20 av 100, vilket signalerar potentiella risker i kommunens hantering av offentliga medel. Mellan 2022 och 2024 fakturerade kommunen över 1 miljard kronor till endast 100 leverantörer, där de fem största står för 39 % av kostnaderna. Denna analys granskar datan för att identifiera mönster och risker som kan behöva vidare utredning.

Analys: Vaxholms stad, med en befolkning på drygt 12 000 invånare, har en kommunal ekonomi som under perioden 2022–2024 hanterat fakturor på totalt 1 039 473 777 kronor. Med endast 100 leverantörer för 3 614 fakturor framstår antalet aktörer som relativt lågt i förhållande till beloppen, vilket kan indikera en begränsad konkurrens i upphandlingsprocessen. Särskilt anmärkningsvärt är att de fem största leverantörerna – Forenede Care AB (180 855 645 SEK), Peab Anläggning AB (87 727 654 SEK), Skandikon Administration AB (62 676 543 SEK), Unika LSS Omsorg Sthlm AB (43 851 166 SEK) och Ework Group AB (30 501 388 SEK) – tillsammans står för 39 % av den totala faktureringen. Denna koncentration väcker frågor om huruvida upphandlingarna sker på lika villkor för alla aktörer.

CPI-poängen på 20 av 100 är alarmerande låg och drivs huvudsakligen av en hög poäng på "Leverantörsjäv" (20.0), medan övriga faktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister inte flaggas. Detta pekar på att riskerna primärt är kopplade till relationerna mellan kommunen och dess leverantörer. En närmare titt på de flaggade leverantörerna visar att flera av dem är lokala aktörer med verksamhet i få kommuner, såsom Wolfbuilder Aktiebolag (29 316 077 SEK, 1 kommun), RocMore AB (24 326 000 SEK, 1 kommun) och TRÄDGÅRDS- OCH IDROTTSANLÄGGNINGSSERVICE I VAXHO (20 467 260 SEK, 1 kommun). Att så många lokala leverantörer dominerar listan kan vara naturligt i en mindre kommun som Vaxholm, men det kan också innebära en risk för att personliga eller informella nätverk påverkar beslutsfattandet.

Vidare är variationen i fakturabelopp per leverantör värd att notera. Forenede Care AB har ett genomsnittligt fakturabelopp på 2 740 237 SEK per faktura (66 fakturor), medan Ework Group AB ligger på 121 037 SEK per faktura (252 fakturor). Denna skillnad kan spegla olika typer av tjänster eller avtal, men det är viktigt att förstå varför vissa leverantörer får så stora enskilda betalningar. Finns det tillräcklig transparens kring dessa kontrakt?

Slutligen är det positivt att inga direkta anomalier eller jäv-personer har identifierats i datan, och nätverkskopplingar saknas enligt granskningen. Detta innebär dock inte att riskerna kan avfärdas. Den låga CPI-poängen och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer motiverar en djupare granskning av hur upphandlingsprocessen fungerar i praktiken.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: De fem största leverantörerna står för 39 % av den totala faktureringen (405 612 396 SEK av 1 039 473 777 SEK), vilket kan tyda på begränsad konkurrens. - Lokal dominans: Flera flaggade leverantörer, såsom Wolfbuilder Aktiebolag (29 316 077 SEK) och RocMore AB (24 326 000 SEK), är verksamma i mycket få kommuner, vilket kan innebära risk för informella relationer. - Låg CPI-poäng: Med 20 av 100 poäng, driven av "Leverantörsjäv" (20.0), finns en tydlig signal om potentiella problem i leverantörsrelationer. - Stora genomsnittliga fakturabelopp: Leverantörer som Forenede Care AB (snitt 2 740 237 SEK/faktura) och Stockholms Vattenentreprenader AB (snitt 1 889 952 SEK/faktura) sticker ut med höga belopp per faktura, vilket bör granskas för att säkerställa att betalningarna är motiverade.

Slutsats: Vaxholms stad står inför en utmaning med sin låga CPI-poäng på 20 av 100, vilket pekar på strukturella risker kopplade till leverantörsrelationer. Den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer, särskilt lokala leverantörer, samt de stora variationerna i fakturabelopp, motiverar en närmare granskning av upphandlingsprocesserna. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och vidare utredning för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett rättvist och transparent sätt. Har Vaxholms stad tillräckliga rutiner för att motverka riskerna som datan indikerar, och hur kan konkurrensen i upphandlingar stärkas? Dessa frågor bör vara i fokus framöver.