Timra — CPI Kommunrapport

### Timra Kommuns CPI-poäng Väcker Frågor om Leverantörsrelationer

Sammanfattning: Timra kommun uppvisar ett lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller oegentligheter i den kommunala verksamheten. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, särskilt Faradium Bygg AB med 302,755,135 SEK, samt anomalier kring Midlanda Fastigheter AB, sticker ut i datan. Transparency Sweden granskar här mönster och riskindikatorer för att belysa områden som kan behöva ytterligare utredning.

Analys: Timra kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar den i en riskzon enligt internationella standarder för korruptionsuppfattning. Även om flera CPI-faktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister ligger på 0.0, framträder en tydlig signal i leverantörsjäv med en poäng på 20.0. Detta antyder att relationerna mellan kommunen och dess leverantörer kan innehålla risker som inte är direkt kopplade till personliga jäv eller familjekopplingar, utan snarare till strukturella eller ekonomiska beroenden.

En granskning av ekonomiska data visar att kommunens totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till 1,353,767,178 SEK, fördelat på 3,649 fakturor och 100 leverantörer. En topp-5 koncentration på 48.3% innebär att knappt hälften av de totala utgifterna går till endast fem aktörer. Faradium Bygg AB står ut som den största mottagaren med betalningar på 302,755,135 SEK över 198 fakturor, vilket ger ett snitt på 1,529,066 SEK per faktura. Är denna koncentration ett resultat av långvariga avtal, eller finns det andra faktorer som påverkar fördelningen av uppdrag?

Ytterligare en anomali framträder i datan gällande Midlanda Fastigheter AB, som trots endast två fakturor har mottagit 12,448,000 SEK, med ett snittbelopp på 6,224,000 SEK per faktura. Detta höga belopp per faktura, kombinerat med det låga antalet transaktioner, väcker frågor om arten av dessa betalningar och huruvida de motsvarar marknadsmässiga villkor. Samtidigt är flera lokala leverantörer, såsom Aktiebolaget Timråbo (50,083,084 SEK) och Timrå Vatten AB (25,763,329 SEK), flaggade för nätverkskopplingar, vilket kan indikera ett beroende av ett begränsat antal aktörer inom regionen.

Slutligen är det värt att notera att kommunens visselblåsarindex ligger på 0.0, vilket kan tyda på en brist på rutiner eller incitament för att rapportera oegentligheter. Även om detta inte nödvändigtvis innebär att problem existerar, kan det försvåra upptäckten av eventuella missförhållanden. Hur säkerställs transparensen i Timra kommuns upphandlingsprocesser när så stora summor koncentreras till ett fåtal leverantörer?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 48.3% av betalningarna går till topp-5 leverantörer, med Faradium Bygg AB (302,755,135 SEK) som dominerande aktör. Är detta motiverat av avtal eller finns risk för beroendeförhållanden? - Anomali hos Midlanda Fastigheter AB: Två fakturor för totalt 12,448,000 SEK med ett snitt på 6,224,000 SEK per faktura. Vad ligger bakom dessa höga belopp? - Lokala nätverkskopplingar: Flera flaggade leverantörer, såsom Timrå Vatten AB (25,763,329 SEK) och Aktiebolaget Timråbo (50,083,084 SEK), är verksamma i få kommuner. Finns risk för otillbörlig påverkan eller begränsad konkurrens? - Lågt visselblåsarindex: Ett index på 0.0 kan indikera avsaknad av mekanismer för att rapportera oegentligheter. Hur hanteras interna signaler om missförhållanden? - Leverantörsjäv-poäng på 20.0: Vad ligger bakom denna riskindikator, och hur kan kommunen säkerställa att relationerna med leverantörer är transparenta?

Slutsats: Timra kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och specifika anomalier som Midlanda Fastigheter AB, pekar på områden som förtjänar närmare granskning. Transparency Sweden uppmanar till en öppen dialog kring upphandlingsprocesser och leverantörsrelationer för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett rättvist och transparent sätt. Frågorna som lyfts i denna analys bör ses som en utgångspunkt för att stärka förtroendet för den kommunala verksamheten, snarare än som en dom över nuvarande praxis.