Stromsund — CPI Kommunrapport

Strömsunds låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration och lokala nätverk

Sammanfattning: Strömsunds kommun uppvisar ett oroande lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens i offentliga upphandlingar. Med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer bland de största mottagarna av kommunala medel, framträder ett mönster som motiverar närmare granskning. Frågor kring leverantörsjäv och anomalier i fakturering behöver belysas för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett rättvist och öppet sätt.

Analys: Strömsunds kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar den i en riskzon för korruption eller oegentligheter, enligt Transparency Internationals bedömningskriterier. En av de mest framträdande faktorerna bakom detta låga resultat är leverantörsjäv, som står för hela poängsättningen i denna kategori med 20.0. Detta innebär att det finns indikationer på att vissa leverantörer kan ha en oproportionerlig påverkan eller nära kopplingar till kommunens beslutsfattande, även om konkreta bevis för jäv inte framgår av datan.

En granskning av kommunens fakturering mellan 2022 och 2024 visar att totalt 802,415,549 SEK betalats ut över 3,506 fakturor till 100 leverantörer. Anmärkningsvärt är att 41.7% av dessa medel koncentrerats till de fem största leverantörerna. KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) står för den största andelen med 143,331,814 SEK över 52 fakturor, motsvarande ett snitt på 2,756,381 SEK per faktura. Andra stora aktörer som REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN (org.nr 2321000214) och JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND (org.nr 2220001560) har också mottagit betydande summor, 75,309,937 SEK respektive 48,680,983 SEK. Denna koncentration av resurser till ett fåtal aktörer kan vara naturlig med tanke på tjänsternas karaktär, men det väcker ändå frågor om huruvida konkurrensen i upphandlingarna är tillräcklig.

Ett ytterligare mönster som framträder är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Exempelvis har Ottossons Åkeri i Strömsund Aktiebolag (org.nr 5564413309) mottagit 44,424,096 SEK, Strömsunds energi AB (org.nr 5562201615) 19,587,078 SEK och Vattudalens Bygg Aktiebolag (org.nr 5564259132) 9,672,806 SEK. Totalt tio lokala leverantörer är flaggade för nätverkskopplingar, och flera av dem verkar enbart eller huvudsakligen i Strömsund eller ett fåtal närliggande kommuner. Även om det inte är ovanligt att mindre kommuner samarbetar med lokala företag, kan en så hög andel lokala aktörer bland de största leverantörerna signalera risker för beroendeförhållanden eller begränsad konkurrens.

Slutligen framstår en specifik anomali i datan: SOCIALSTYRELSEN har mottagit 8,502,194 SEK över endast tre fakturor. Detta höga belopp i förhållande till det låga antalet fakturor avviker från det generella mönstret och kan indikera en engångsbetalning eller en särskild överenskommelse. Det är oklart varför denna betalning strukturerats på detta sätt, och det skulle vara värdefullt att få mer insyn i bakgrunden till dessa transaktioner.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 41.7% av betalningarna går till de fem största leverantörerna, vilket kan tyda på begränsad konkurrens i upphandlingar. Hur säkerställs att mindre aktörer får möjlighet att delta? - Lokala nätverk: Tio flaggade leverantörer är lokala, och flera verkar enbart i Strömsund eller ett fåtal kommuner. Finns det risk för beroendeförhållanden eller favorisering av lokala aktörer? - Leverantörsjäv: CPI-faktorn för leverantörsjäv står på 20.0, vilket är den enda bidragande faktorn till det låga totalpoänget. Vilka kopplingar eller relationer ligger bakom denna bedömning? - Anomali i fakturering: SOCIALSTYRELSENs betalning på 8,502,194 SEK över tre fakturor sticker ut. Vad ligger bakom detta höga belopp och den låga frekvensen av fakturor?

Slutsats: Strömsunds kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer, pekar på potentiella risker för transparens och rättvisa i kommunens upphandlingsprocesser. Även om datan inte visar konkreta bevis för oegentligheter, motiverar mönstren en djupare granskning av hur upphandlingar genomförs och hur relationer till lokala leverantörer hanteras. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och vidare utredning för att säkerställa att kommunens resurser används på ett effektivt och rättvist sätt.