Stenungsunds — CPI Kommunrapport

### Stenungsunds kommun under lupp: Låg CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Stenungsunds kommun har en anmärkningsvärt låg CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption enligt Transparency Swedens granskning. Framför allt pekar datan på en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer bland de flaggade leverantörerna. Vi har analyserat ekonomiska transaktioner och leverantörsrelationer för att identifiera mönster och riskindikatorer som motiverar vidare utredning.

Analys: Stenungsunds kommuns CPI-poäng på 20/100 är en tydlig signal om att det finns strukturella eller processrelaterade brister som kan påverka transparensen i den offentliga upphandlingen. En central faktor i denna bedömning är poängen för leverantörsjäv, som står för hela 20.0 av den totala CPI-poängen. Detta antyder att det finns en risk för att relationer mellan kommunen och vissa leverantörer inte är tillräckligt granskade eller dokumenterade.

Ekonomiskt sett framträder en tydlig koncentration av betalningar till ett fåtal aktörer. Under perioden 2022–2024 uppgick den totala faktureringen till 2,458,268,533 SEK, fördelat på 3,539 fakturor och 100 leverantörer. Topp-5 leverantörerna står för 36.9% av den totala summan, vilket är en hög andel och kan indikera en beroendeställning. Exempelvis har Peab Sverige AB (org.nr 5560999202) fakturerat 261,083,184 SEK över 34 fakturor, med ett snitt på 7,678,917 SEK per faktura – ett belopp som sticker ut som exceptionellt högt. Liknande mönster syns hos KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) med ett snitt på 6,154,851 SEK per faktura och RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET STORGÖTEBORG (org.nr 2220000752) med 5,584,471 SEK per faktura. Dessa höga snittbelopp väcker frågor om hur upphandlingar struktureras och om det finns tillräcklig konkurrens i processen.

Vidare framträder ett mönster av lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Totalt tio leverantörer, inklusive Stenungsunds Montessori Ekonomiska förening (org.nr 7696038103) med betalningar på 64,135,835 SEK och Stenungsundshem Aktiebolag (org.nr 5563381325) med 47,505,198 SEK, är lokalt förankrade och verkar i ett begränsat antal kommuner (1–3 stycken). Detta kan i sig vara naturligt med tanke på kommunens storlek och geografiska läge, men det höjer frågan om huruvida lokala aktörer ges företräde på bekostnad av bredare konkurrens. Är upphandlingsprocesserna tillräckligt öppna för externa aktörer, och finns det rutiner för att säkerställa att lokala relationer inte påverkar beslutsfattandet?

Slutligen är det värt att notera att datan inte visar några direkta indikationer på jäv, familjekopplingar eller nätverkskopplingar (alla dessa faktorer har en poäng på 0.0). Detta kan vara ett tecken på att det inte finns några uppenbara personliga kopplingar mellan beslutsfattare och leverantörer, men det utesluter inte risker kopplade till strukturella eller processuella brister. Den låga CPI-poängen, i kombination med leverantörsjäv-poängen på 20.0, gör att det finns skäl att granska hur kommunen hanterar sina upphandlingsprocesser och relationer med leverantörer.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörerna står för 36.9% av den totala faktureringen, vilket kan indikera en beroendeställning och brist på konkurrens. - Exceptionellt höga snittbelopp: Peab Sverige AB (7,678,917 SEK/faktura), KPA Pensionsservice Aktiebolag (6,154,851 SEK/faktura) och RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET STORGÖTEBORG (5,584,471 SEK/faktura) sticker ut med mycket höga belopp per faktura. Hur motiveras dessa summor, och har upphandlingarna granskats för att säkerställa rimlighet? - Dominans av lokala leverantörer: Flaggade leverantörer som Stenungsunds Montessori Ekonomiska förening (64,135,835 SEK) och Stenungsundshem Aktiebolag (47,505,198 SEK) är lokalt förankrade. Finns det risk för att lokala relationer påverkar beslutsfattandet? - Låg CPI-poäng: Med en poäng på 20/100 och en specifik riskfaktor för leverantörsjäv (20.0) finns det skäl att granska hur upphandlingsprocesserna dokumenteras och kontrolleras.

Slutsats: Stenungsunds kommuns låga CPI-poäng på 20/100, tillsammans med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer, ger anledning till vidare granskning av hur offentliga upphandlingar hanteras. Även om datan inte visar direkta bevis för jäv eller personliga kopplingar, pekar mönstren på strukturella risker som kan påverka transparensen och konkurrensen. Transparency Sweden uppmanar till en djupare utredning av kommunens upphandlingsprocesser för att säkerställa att skattemedel används på ett effektivt och rättvist sätt. Har kommunen tillräckliga rutiner för att motverka riskerna med leverantörskoncentration och lokala relationer? Det är en fråga som förtjänar svar.