Skinnskattebergs — CPI Kommunrapport

### Skinnskattebergs låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Skinnskattebergs kommun har ett CPI-poäng på 23 av 100, vilket placerar dem i den lägre delen av skalan för korruptionsuppfattning i Sverige. Med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer bland de flaggade leverantörerna, finns det skäl att granska hur upphandlingsprocesserna hanteras. Denna analys lyfter fram fakta och ställer frågor om potentiella risker för transparens och rättvisa i kommunens ekonomiska transaktioner.

Analys: Skinnskattebergs kommuns CPI-poäng på 23/100 indikerar en utmaning när det gäller upplevd korruption och transparens, särskilt i jämförelse med det svenska genomsnittet som ofta ligger betydligt högre. En av de mest framträdande faktorerna i CPI-bedömningen är leverantörsjäv, som står för 20.0 av poängen. Detta, kombinerat med en topp-5 koncentration på 40.5% av den totala faktureringen (346,592,143 SEK under 2022–2024), visar att en stor del av kommunens resurser kanaliseras till ett fåtal aktörer. Exempelvis står Köpings kommun (org.nr 2120002114) för 42,394,090 SEK över 49 fakturor, med ett snitt på 865,186 SEK per faktura, och Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) för 39,356,471 SEK över 47 fakturor. Är dessa stora summor ett resultat av effektiva samarbeten, eller finns det brister i konkurrensutsättningen?

Vid en närmare granskning av de flaggade leverantörerna framträder ett mönster av lokala aktörer som dominerar bland de mindre, men ändå betydande, betalningarna. Skinnskattebergs Byggservice AB (org.nr 5567882443) har fakturerat 10,868,127 SEK över 74 fakturor, medan M.EK AB (org.nr 5567553523) står för 5,079,406 SEK över 55 fakturor. Totalt identifieras tio lokala leverantörer med betalningar mellan 1,9 och 10,9 miljoner SEK, vilket kan tyda på en preferens för lokala samarbeten. Är detta en medveten strategi för att stödja det lokala näringslivet, eller riskerar det att begränsa konkurrensen och därmed påverka kostnadseffektiviteten?

En annan aspekt att beakta är maktkoncentrationen, som i CPI-bedömningen anges till 3.0. Med ett styre bestående av SD, M, C och L, där SD har 24% av mandaten i kommunfullmäktige och innehar KSO-posten, kan det finnas en risk för att beslutsfattande blir mindre diversifierat. Samtidigt visar datan inga flaggade anomalier, jäv-personer eller nätverkskopplingar, vilket ger en viss trygghet. Men frånvaron av visselblåsarindex (0.0) och revisionsbrister (0.0) väcker ändå frågan om det finns tillräckliga kontrollmekanismer för att fånga upp eventuella oegentligheter.

Slutligen är det värt att notera att flera av de största leverantörerna, såsom Köpings kommun och Fagersta kommun (org.nr 2120002106, 28,153,766 SEK), är offentliga aktörer. Detta kan minska risken för privata intressen som påverkar beslutsfattandet, men det utesluter inte behovet av att granska hur avtalen har tillkommit och om de följer upphandlingsreglerna. Hur säkerställs att dessa samarbeten är det mest kostnadseffektiva alternativet för Skinnskattebergs invånare?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 40.5% av faktureringarna går till topp-5 leverantörer, vilket kan indikera begränsad konkurrens i upphandlingar. - Dominans av lokala leverantörer: Tio flaggade lokala aktörer, såsom Skinnskattebergs Byggservice AB (10,868,127 SEK) och M.EK AB (5,079,406 SEK), kan tyda på preferens för lokala samarbeten – är detta förenligt med likabehandlingsprincipen? - Lågt CPI-poäng: Med 23/100 och en hög poäng för leverantörsjäv (20.0) finns en risk för upplevd eller faktisk brist på transparens. - Frånvaro av visselblåsarindex: Ett värde på 0.0 kan innebära att det saknas mekanismer för att rapportera oegentligheter – hur skyddas anställda som vill påtala problem?

Slutsats: Skinnskattebergs kommun står inför utmaningar kopplade till sitt låga CPI-poäng och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Även om datan inte visar direkta bevis på oegentligheter, såsom jäv eller nätverkskopplingar, är det tydligt att leverantörsjäv och en preferens för lokala aktörer kan påverka både transparens och konkurrens. Transparency Sweden uppmanar till en djupare granskning av kommunens upphandlingsprocesser för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett rättvist och effektivt sätt. Hur kan Skinnskatteberg stärka sina rutiner för att förbättra sitt CPI-poäng och förtroendet bland invånarna?