Uppsala — CPI Kommunrapport

### Uppsalas låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Uppsala kommun får ett oroväckande lågt CPI-poäng på 21 av 100, vilket placerar dem långt under genomsnittet för svenska kommuner. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 54,0 % av den totala faktureringen på 1,85 miljarder SEK, sticker ut som en central faktor. Transparency Sweden har granskat datan för att identifiera potentiella risker och frågor som kräver vidare utredning.

Analys: Uppsala kommuns CPI-poäng på 21/100 är en tydlig indikation på att det finns strukturella eller processrelaterade brister i hur offentliga medel hanteras. En av de mest framträdande faktorerna i CPI-bedömningen är leverantörsjäv, som får ett högt värde på 20,0. Detta kan kopplas till den påtagliga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer. Mellan 2022 och 2024 uppgick den totala faktureringen till 1 850 092 205 SEK, fördelat på endast 100 leverantörer och 3 574 fakturor. Att topp-5 leverantörerna – däribland Bygg Dialog AB (389,5 MSEK) och KPA Pensionsservice Aktiebolag (285,6 MSEK) – står för 54,0 % av dessa betalningar väcker frågor om hur upphandlingsprocesserna säkerställer konkurrens och transparens.

En närmare titt på leverantörslistan visar att flera lokala aktörer, såsom M.EK AB (74,0 MSEK), FÖ Bygg i Sala AB (40,3 MSEK) och TGA Bygg & Konsult AB (39,3 MSEK), flaggas för sina begränsade geografiska verksamhetsområden, där de ofta enbart arbetar med en eller ett fåtal kommuner. Detta kan i sig inte betraktas som ett problem, men det belyser vikten av att granska hur dessa kontrakt tilldelas och om det finns tillräcklig öppenhet i upphandlingsprocessen. Till exempel har Sala Vårdhem AB, med en fakturering på 21,9 MSEK över endast 9 fakturor, ett högt snitt per faktura på 2,4 MSEK, vilket kan indikera stora enskilda avtal som bör kontrolleras för att säkerställa att de följer gällande regelverk.

Partifördelningen i kommunfullmäktige visar en relativt fragmenterad maktstruktur, med Socialdemokraterna som största parti (31 % av mandaten) i ett styre tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Maktkoncentrationen, med ett CPI-värde på 0,6, är inte alarmerande, och inga direkta jäv eller nätverkskopplingar har identifierats i datan. Samtidigt är det anmärkningsvärt att visselblåsarindexet ligger på 0,0, vilket kan tyda på att det saknas rutiner eller incitament för att rapportera oegentligheter. Detta, i kombination med det låga CPI-poänget, understryker behovet av att stärka interna kontrollmekanismer.

Slutligen är det viktigt att notera att inga direkta anomalier eller jäv-personer har flaggats i databasen. Detta innebär inte nödvändigtvis att allt är i sin ordning, utan snarare att de befintliga kontrollsystemen kanske inte fångar upp subtila eller komplexa risker. Den höga koncentrationen av betalningar och det låga CPI-poänget är i sig tillräckliga skäl för att motivera en djupare granskning av hur Uppsala kommun hanterar sina upphandlingar och leverantörsrelationer.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 54,0 % av den totala faktureringen (1,85 miljarder SEK), vilket kan indikera bristande konkurrens. Hur säkerställs att mindre aktörer får möjlighet att delta i upphandlingar? - Lokala leverantörer: Flera flaggade leverantörer, såsom M.EK AB (74,0 MSEK) och FÖ Bygg i Sala AB (40,3 MSEK), har begränsad geografisk verksamhet. Finns det tillräcklig transparens i hur dessa kontrakt tilldelas? - Höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som Sala Vårdhem AB (snitt 2,4 MSEK/faktura) och KPA Pensionsservice Aktiebolag (snitt 4,9 MSEK/faktura) har stora enskilda betalningar. Är dessa avtal dokumenterade och granskade enligt gällande riktlinjer? - Lågt visselblåsarindex (0,0): Bristen på rapporteringsmekanismer kan dölja potentiella oegentligheter. Hur arbetar kommunen för att uppmuntra intern rapportering?

Slutsats: Uppsala kommuns låga CPI-poäng på 21/100 är en varningssignal som inte kan ignoreras, särskilt med tanke på den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer och det flaggade värdet för leverantörsjäv (20,0). Även om inga direkta anomalier eller jäv har identifierats i datan, pekar de strukturella riskerna på ett behov av att stärka transparensen i upphandlingsprocesser och interna kontrollsystem. Transparency Sweden uppmanar till en fortsatt granskning av hur kontrakt tilldelas och hur konkurrens säkerställs, för att säkerställa att kommunens medel används på ett effektivt och rättvist sätt.