Region Ostergotland — CPI Kommunrapport

### Region Östergötlands låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Region Östergötland har ett CPI-poäng på endast 25 av 100, vilket indikerar en hög risk för korruption enligt Transparency Internationals index. En analys av ekonomiska data mellan 2022 och 2024 visar en påtaglig koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 61,4 % av den totala faktureringen på över 12,3 miljarder SEK. Detta, tillsammans med flera anomalier i fakturabelopp, kräver en närmare granskning av upphandlingsprocesserna.

Analys: Region Östergötlands CPI-poäng på 25/100 är anmärkningsvärt lågt och placerar regionen i en riskzon för korruption och oegentligheter i den offentliga förvaltningen. Även om specifika faktorer som jäv, maktkoncentration och revisionsbrister enligt datan ligger på 0,0, pekar leverantörsjäv på 20,0 som en möjlig varningssignal. Detta innebär att det kan finnas risker kopplade till hur leverantörsrelationer hanteras, vilket motiverar en djupare undersökning av upphandlingsrutiner.

Den ekonomiska datan visar att regionen under perioden 2022–2024 fakturerat för totalt 12 315 471 590 SEK, fördelat på 3 967 fakturor till 100 leverantörer. En tydlig koncentration framträder, där topp-5-leverantörerna står för 61,4 % av de totala utgifterna. E-hälsomyndigheten (org.nr 2021006552) toppar listan med betalningar på 2 836 550 352 SEK över 67 fakturor, vilket ger ett genomsnitt på 42 336 572 SEK per faktura. Liknande höga snittbelopp ses hos Aktiebolaget Östgötatrafiken (29 244 744 SEK/faktura) och KPA Pensionsservice Aktiebolag (35 321 171 SEK/faktura). Dessa belopp är markant höga och flaggas som anomalier i datan – varför är enskilda fakturor så stora, och hur ser upphandlingsavtalen bakom dessa betalningar ut?

Ytterligare anomalier inkluderar Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, där en enda faktura uppgår till 61 704 000 SEK. Även om detta kan ha legitima orsaker, såsom engångsbetalningar för försäkringstjänster, väcker det frågor om transparens och kontrollmekanismer. Vidare noteras att flera lokala leverantörer, såsom APC Elinstallatören Aktiebolag (77 981 250 SEK) och Teknikbyggarna i Linköping AB (60 944 518 SEK), har betydande betalningar trots att de verkar i ett begränsat antal kommuner. Detta kan indikera en preferens för lokala aktörer, vilket i sig inte är problematiskt, men som bör granskas för att utesluta oegentligheter i urvalsprocessen.

Slutligen framstår det som anmärkningsvärt att regionen har så få leverantörer (100 stycken) i förhållande till den totala faktureringssumman. Med en så hög koncentration av betalningar till ett fåtal aktörer – där E-hälsomyndigheten ensam står för närmare 23 % av utgifterna – finns en risk att beroendeförhållanden skapas, vilket kan påverka konkurrensen och prisbilden. Hur säkerställs att upphandlingarna sker på lika villkor, och finns det tillräckliga rutiner för att motverka beroende av enskilda leverantörer?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5-leverantörerna står för 61,4 % av faktureringen, vilket kan påverka konkurrensen negativt. - Anomalier i fakturabelopp: Extremt höga snittbelopp per faktura hos leverantörer som E-hälsomyndigheten (42 336 572 SEK/faktura) och Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag (61 704 000 SEK för en faktura) bör granskas. - Lokala leverantörer: Betydande betalningar till lokala aktörer som APC Elinstallatören Aktiebolag (77 981 250 SEK) och Teknikbyggarna i Linköping AB (60 944 518 SEK) kräver insyn i upphandlingskriterier. - Lågt CPI-poäng: Ett poäng på 25/100 signalerar generella brister i transparens och riskhantering som behöver adresseras.

Slutsats: Region Östergötlands låga CPI-poäng på 25/100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, pekar på potentiella risker i hanteringen av offentliga medel. Även om datan inte visar direkta bevis för oegentligheter, väcker de flaggade anomalierna och den höga leverantörskoncentrationen frågor om hur upphandlingsprocesserna fungerar i praktiken. Transparency Sweden uppmanar till en noggrann granskning av regionens avtal och rutiner för att säkerställa att skattepengar används på ett effektivt och rättvist sätt. Hur kan regionen stärka transparensen och minska risken för beroendeförhållanden till enskilda leverantörer? Det är en fråga som förtjänar ett svar.