Region Halland — CPI Kommunrapport

### Region Halland under lupp: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Region Halland uppvisar en oroande låg CPI-poäng på 20 av 100, vilket placerar regionen i riskzonen för korruptionsrelaterade problem enligt Transparency Swedens granskning. Med en total fakturering på över 10 miljarder SEK mellan 2022 och 2024 och en tydlig koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, framträder ett mönster som motiverar ytterligare granskning. Särskilt anmärkningsvärt är de höga snittbeloppen per faktura hos flera leverantörer och den lokala kopplingen till flera mindre aktörer.

Analys: Region Hallands CPI-poäng på 20 av 100 är en tydlig indikator på potentiella strukturella brister i transparens och upphandlingsprocesser. Även om specifika faktorer som jäv-rate (0.0), maktkoncentration (0.0) och familjekopplingar (0.0) inte flaggas i datan, pekar leverantörsjäv (20.0) på att relationerna mellan regionen och vissa leverantörer kan vara problematiska. Detta, i kombination med en låg visselblåsarindex (0.0), antyder att det kan finnas en brist på mekanismer för att rapportera oegentligheter.

En närmare titt på ekonomin visar att regionen hanterat en fakturering på totalt 10,067,779,178 SEK under perioden 2022–2024, fördelat på 3,824 fakturor och 100 leverantörer. Anmärkningsvärt är att 56.5% av betalningarna koncentreras till de fem största leverantörerna, vilket skapar en risk för beroende av ett fåtal aktörer. Till exempel står E-hälsomyndigheten (org.nr 2021006552) för 2,565,997,846 SEK över 68 fakturor, med ett genomsnitt på 37,735,262 SEK per faktura – ett belopp som sticker ut som exceptionellt högt. Liknande mönster ses hos KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) med ett snitt på 16,589,509 SEK per faktura och Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag (org.nr 5164018557) med ett snitt på 42,369,000 SEK per faktura, trots endast två fakturor.

Vidare framträder ett antal lokala leverantörer med betydande betalningar, såsom Mantena Sverige AB (org.nr 5567318794) med 110,932,099 SEK och Stiftelsen Hallands Länsmuseer (org.nr 8492001014) med 71,652,000 SEK. Dessa aktörer är flaggade för sina lokala kopplingar, vilket väcker frågor om hur upphandlingar genomförs och om det finns tillräckliga kontrollmekanismer för att säkerställa rättvisa och konkurrens. Är dessa kontrakt resultatet av transparenta processer, eller finns det risk för att lokala nätverk påverkar beslutsfattandet?

Ytterligare anomalier i datan inkluderar flera leverantörer med extremt höga snittbelopp per faktura, såsom GlobalConnect AB (snitt 13,189,242 SEK) och Cambio Healthcare Systems AB (snitt 6,265,853 SEK). Dessa siffror avviker från normen och kan indikera att enskilda kontrakt eller tjänster är oproportionerligt dyra. Finns det en rimlig förklaring till dessa belopp, eller pekar det på brister i kostnadskontroll och uppföljning?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 56.5% av betalningarna går till topp-5 leverantörer, vilket skapar ett beroende av ett fåtal aktörer och ökar risken för oegentligheter. - Extrema snittbelopp per faktura: Leverantörer som E-hälsomyndigheten (37,735,262 SEK/faktura) och Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag (42,369,000 SEK/faktura) sticker ut med oproportionerligt höga belopp. Är dessa kostnader motiverade? - Lokala leverantörskopplingar: Flaggade aktörer som Mantena Sverige AB (110,932,099 SEK) och Stiftelsen Hallands Länsmuseer (71,652,000 SEK) har lokala kopplingar. Hur säkerställs att upphandlingar sker på lika villkor? - Låg CPI-poäng och visselblåsarindex: Med en poäng på 20/100 och ett visselblåsarindex på 0.0 finns en tydlig risk för bristande transparens och rapporteringsmekanismer. - Begränsat antal fakturor med höga belopp: Leverantörer som Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag (2 fakturor för 84,738,000 SEK) visar på koncentrerade betalningar som bör granskas närmare.

Slutsats: Region Hallands låga CPI-poäng på 20 av 100, i kombination med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och flera anomalier i fakturadata, ger skäl till oro kring transparens och riskhantering i regionens upphandlingsprocesser. Även om datan inte visar direkta bevis för jäv eller korruption, pekar mönstren på strukturella risker som motiverar en djupare granskning. Transparency Sweden uppmanar till en ökad insyn i hur kontrakt tilldelas, särskilt till lokala leverantörer och de med exceptionellt höga fakturabelopp, samt till införandet av starkare visselblåsarsystem för att säkerställa att eventuella oegentligheter kan rapporteras och hanteras. Frågan kvarstår: görs tillräckligt för att skydda regionens resurser och medborgarnas förtroende?