| # | Leverantör | Org.nr | Totalt | Fakturor | Snitt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | E-hälsomyndigheten | 2021006552 | 950.2 MSEK | 33 | 28.8 MSEK |
| 2 | KPA Pensionsservice Aktiebolag | 5565691077 | 593.8 MSEK | 22 | 27.0 MSEK |
| 3 | SAMBUS Aktiebolag | 5565297081 | 557.8 MSEK | 104 | 5.4 MSEK |
| 4 | Keolis Sverige AB | 5564735057 | 463.5 MSEK | 52 | 8.9 MSEK |
| 5 | REGION UPPSALA | 2321000024 | 417.3 MSEK | 647 | 645,024 SEK |
| 6 | Bygg Dialog AB | 5567056097 | 372.9 MSEK | 103 | 3.6 MSEK |
| 7 | Tamro AB | 5560202169 | 164.0 MSEK | 210 | 780,925 SEK |
| 8 | Oriola Sweden AB | 5560426701 | 148.2 MSEK | 275 | 539,051 SEK |
| 9 | Tåg i Bergslagen AB | 5564702107 | 119.8 MSEK | 17 | 7.0 MSEK |
| 10 | Atea Sverige AB | 5564480282 | 88.8 MSEK | 95 | 934,223 SEK |
| 11 | REGION STOCKHOLM | 2321000016 | 69.5 MSEK | 131 | 530,582 SEK |
| 12 | Merck Sharp & Dohme (Sweden) Aktiebolag | 5561870014 | 56.9 MSEK | 38 | 1.5 MSEK |
| 13 | Prima Vård Falu Vårdcentral AB | 5567922322 | 56.3 MSEK | 16 | 3.5 MSEK |
| 14 | Modigo AB | 5569209561 | 54.4 MSEK | 174 | 312,799 SEK |
| 15 | Prima Vård Borlänge AB | 5568009277 | 52.8 MSEK | 14 | 3.8 MSEK |
| 16 | Tele2 Sverige Aktiebolag | 5562675164 | 52.7 MSEK | 43 | 1.2 MSEK |
| 17 | Vårdcentral Engelbrekt Ludvika AB | 5568769219 | 48.9 MSEK | 15 | 3.3 MSEK |
| 18 | ByggTjänst i Falun AB | 5566230974 | 47.3 MSEK | 64 | 739,351 SEK |
| 19 | REGION ÖREBRO LÄN | 2321000164 | 43.2 MSEK | 69 | 625,803 SEK |
| 20 | Bygg Partner i Dalarna Aktiebolag | 5565319984 | 42.0 MSEK | 34 | 1.2 MSEK |
| Parti | Mandat | Andel |
|---|
| Leverantör | Fakturor | Belopp | Flagga |
|---|---|---|---|
| E-hälsomyndigheten | 33 | 950.2 MSEK | Mycket högt snittbelopp: 28,794,859 SEK/faktura |
| KPA Pensionsservice Aktiebolag | 22 | 593.8 MSEK | Mycket högt snittbelopp: 26,990,523 SEK/faktura |
| SAMBUS Aktiebolag | 104 | 557.8 MSEK | Mycket högt snittbelopp: 5,363,235 SEK/faktura |
| Keolis Sverige AB | 52 | 463.5 MSEK | Mycket högt snittbelopp: 8,912,787 SEK/faktura |
| Tåg i Bergslagen AB | 17 | 119.8 MSEK | Mycket högt snittbelopp: 7,047,644 SEK/faktura |
| STIFTELSEN MUSIK I DALARNA | 6 | 39.5 MSEK | Mycket högt snittbelopp: 6,587,574 SEK/faktura |
| SVENSK LUFTAMBULANS | 5 | 34.5 MSEK | Mycket högt snittbelopp: 6,893,157 SEK/faktura |
| Leverantör | Org.nr | Belopp | Notering |
|---|---|---|---|
| Prima Vård Falu Vårdcentral AB | 5567922322 | 56.3 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 56,251,079 SEK |
| Modigo AB | 5569209561 | 54.4 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 54,427,040 SEK |
| Prima Vård Borlänge AB | 5568009277 | 52.8 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 52,838,928 SEK |
| Vårdcentral Engelbrekt Ludvika AB | 5568769219 | 48.9 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 48,923,068 SEK |
| ByggTjänst i Falun AB | 5566230974 | 47.3 MSEK | Lokal leverantör (2 kommuner) med 47,318,444 SEK |
| STIFTELSEN MUSIK I DALARNA | 8832014388 | 39.5 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 39,525,442 SEK |
| Cereb AB | 5567232912 | 37.8 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 37,779,170 SEK |
| Vårdcentral Avestahälsan AB | 5568138779 | 34.5 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 34,541,446 SEK |
| SVENSK LUFTAMBULANS | 2220003061 | 34.5 MSEK | Lokal leverantör (3 kommuner) med 34,465,786 SEK |
| STIFTELSEN LÄNSTEATERN I DALARNA | 8832012911 | 34.3 MSEK | Lokal leverantör (1 kommuner) med 34,340,631 SEK |
### Låga CPI-poäng och hög leverantörskoncentration i Region Dalarna: Vad ligger bakom?
Sammanfattning: Region Dalarna uppvisar ett oroande lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket placerar regionen långt under genomsnittet för korruptionsuppfattning i Sverige. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, tillsammans med flera lokala aktörer och höga snittbelopp per faktura, väcker frågor om upphandlingsprocesser och transparens. Transparency Sweden granskar datan för att identifiera risker och mönster som kräver vidare utredning.
Analys: Region Dalarnas CPI-poäng på 20/100 signalerar en betydande risk för upplevd korruption, vilket avviker kraftigt från det svenska genomsnittet som ofta ligger runt 80-85 poäng enligt Transparency Internationals index. Även om datan inte visar några direkta bevis för jäv eller maktkoncentration (båda faktorer har en poäng på 0.0), pekar en leverantörsjäv-poäng på 20.0 på potentiella problem i relationerna mellan regionen och dess leverantörer. Detta, kombinerat med avsaknaden av visselblåsarindex och andra kontrollmekanismer, skapar en bild av en region där transparens och tillsyn kan vara otillräckliga.
En tydlig anomalie i datan är den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Topp-5-leverantörerna står för 53.5% av den totala faktureringen på 5,579,095,363 SEK mellan 2022 och 2024. E-hälsomyndigheten (org.nr 2021006552) toppar listan med betalningar på 950,230,357 SEK över 33 fakturor, vilket ger ett snittbelopp på 28,794,859 SEK per faktura – en summa som sticker ut som exceptionellt hög. Liknande mönster syns hos KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) med ett snittbelopp på 26,990,523 SEK per faktura och Keolis Sverige AB (org.nr 5564735057) med 8,912,787 SEK per faktura. Är dessa höga belopp motiverade av kontraktens natur, eller finns det brister i uppföljningen av kostnader?
Vidare framträder ett stort antal lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna, såsom Prima Vård Falu Vårdcentral AB (org.nr 5567922322) med betalningar på 56,251,079 SEK och Modigo AB (org.nr 5569209561) med 54,427,040 SEK. Dessa leverantörer är verksamma i enbart en eller ett fåtal kommuner, vilket kan vara naturligt med tanke på regionens geografiska struktur, men det väcker ändå frågor om huruvida upphandlingarna sker på lika villkor för externa aktörer. Finns det en risk att lokala nätverk eller relationer påverkar beslutsfattandet?
Ytterligare en observation är de höga snittbeloppen per faktura för flera leverantörer, såsom STIFTELSEN MUSIK I DALARNA (org.nr 8832014388) med 6,587,574 SEK per faktura och SVENSK LUFTAMBULANS (org.nr 2220003061) med 6,893,157 SEK per faktura. Dessa belopp kan vara rimliga beroende på tjänsternas omfattning, men de sticker ut i sammanhanget och bör granskas närmare för att säkerställa att betalningarna är proportionerliga och väl dokumenterade.
Slutligen är det anmärkningsvärt att datan inte visar några registrerade jäv-personer eller nätverkskopplingar, trots den låga CPI-poängen. Detta kan tyda på att problemen ligger i strukturella brister snarare än i enskilda individers agerande. Hur arbetar Region Dalarna med att stärka sina rutiner för upphandling och intern kontroll, och varför har dessa åtgärder inte gett effekt i form av ett högre CPI-poäng?
Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5-leverantörerna står för 53.5% av total fakturering, vilket kan indikera en beroendeställning eller begränsad konkurrens. - Exceptionellt höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som E-hälsomyndigheten (28,794,859 SEK/faktura) och KPA Pensionsservice (26,990,523 SEK/faktura) bör granskas för att säkerställa att betalningarna är motiverade. - Dominans av lokala leverantörer: Flaggade aktörer som Prima Vård Falu Vårdcentral AB (56,251,079 SEK) och Modigo AB (54,427,040 SEK) är verksamma i få kommuner, vilket kan peka på risker för favorisering. - Lågt CPI-poäng trots avsaknad av jäv: Poängen på 20/100, kombinerat med en leverantörsjäv-poäng på 20.0, tyder på strukturella problem i transparens och tillsyn. - Begränsad dokumentation: Avsaknaden av visselblåsarindex och andra kontrollfaktorer (alla på 0.0) kan innebära att risker inte identifieras i tid.
Slutsats: Region Dalarnas låga CPI-poäng på 20/100, tillsammans med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer, pekar på potentiella svagheter i upphandlingsprocesser och transparens. Även om datan inte visar direkta bevis för korruption eller jäv, är de identifierade anomalierna – såsom de extremt höga snittbeloppen per faktura hos leverantörer som E-hälsomyndigheten och KPA Pensionsservice – tillräckligt betydande för att motivera en djupare granskning. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn i regionens kontrakt och rutiner för att säkerställa att skattebetalarnas medel används på ett effektivt och rättvist sätt. Frågan kvarstår: vad gör Region Dalarna för att adressera dessa risker och förbättra sitt CPI-poäng?