Nacka — CPI Kommunrapport

### Nacka kommuns låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Nacka kommun, med ett CPI-poäng på 30 av 100, hamnar i den lägre delen av skalan för korruptionsuppfattning, vilket signalerar potentiella risker i den offentliga upphandlingen. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, tillsammans med flera lokala aktörer med begränsad geografisk spridning, sticker ut i datan. Transparency Sweden granskar här mönstren och lyfter frågor om hur dessa faktorer kan påverka transparensen i kommunens ekonomiska hantering.

Analys: Nacka kommuns totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till över 10 miljarder kronor (10 043 651 435 SEK), fördelat på 4 345 fakturor och 100 leverantörer. En anmärkningsvärd observation är att 37,3 % av dessa medel koncentreras till de fem största leverantörerna. Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (org.nr 5560130683) står ensamt för över 1 miljard kronor (1 000 604 457 SEK) med ett genomsnittligt fakturabelopp på 13 897 284 SEK, vilket är exceptionellt högt. På liknande sätt uppvisar KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) och Peab Sverige AB (org.nr 5560999202) genomsnittliga fakturabelopp på 12 343 395 SEK respektive 5 638 642 SEK, vilket avviker från normen bland andra leverantörer. Är dessa höga belopp motiverade av specifika projekt eller tjänster, och hur säkerställs att upphandlingarna följer gällande regelverk?

En annan aspekt som sticker ut är den stora andelen lokala leverantörer med begränsad verksamhet i andra kommuner. Exempelvis har Rikshem Skolfastigheter AB (org.nr 5568647316) och SICKLA INDUSTRIFASTIGHETER KOMMANDITBOLAG (org.nr 9166161720) betydande kontrakt på 441 651 023 SEK respektive 162 176 399 SEK, men verkar enbart i ett fåtal kommuner (2 respektive 1). Totalt flaggas tio leverantörer för sin lokala karaktär, vilket kan innebära en risk för beroendeförhållanden eller otillräcklig konkurrens. Hur väl granskas dessa aktörers kopplingar till lokala beslutsfattare, och finns det tillräckliga mekanismer för att garantera en öppen upphandlingsprocess?

CPI-faktorerna visar också på specifika riskområden. Leverantörsjäv får en poäng på 20,0, vilket indikerar att det kan finnas strukturella eller relationella problem i hur leverantörer väljs. Samtidigt är maktkoncentrationen hög med en poäng på 10,0, vilket kan kopplas till att Socialdemokraterna (S) innehar 50 % av mandaten (13 av 26) i kommunfullmäktige, trots att styret består av en koalition av M, C, L och KD. Även om inga direkta jäv eller nätverkskopplingar har identifierats i datan (0 st), väcker dessa siffror frågor om hur beslut fattas och huruvida maktbalansen i kommunen påverkar upphandlingsprocesserna.

Slutligen noteras att flera indikatorer såsom revisionsbrister, koncernkontroll och visselblåsarindex ligger på 0,0, vilket kan tyda på att det saknas tillräcklig data eller rapportering inom dessa områden. Detta i sig är en risk, eftersom bristen på insyn kan dölja potentiella problem. Hur arbetar Nacka kommun för att stärka sina kontrollmekanismer och säkerställa att avvikelser snabbt identifieras och hanteras?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 37,3 % av betalningarna går till topp-5 leverantörer, vilket kan minska konkurrensen och öka risken för beroendeförhållanden. - Exceptionella fakturabelopp: Leverantörer som Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (13 897 284 SEK/faktura), KPA Pensionsservice Aktiebolag (12 343 395 SEK/faktura) och Peab Sverige AB (5 638 642 SEK/faktura) uppvisar anmärkningsvärt höga genomsnittliga belopp. - Lokala leverantörer: Tio flaggade leverantörer, såsom Rikshem Skolfastigheter AB (441 651 023 SEK) och SICKLA INDUSTRIFASTIGHETER KOMMANDITBOLAG (162 176 399 SEK), har begränsad geografisk spridning, vilket kan indikera risk för lokala beroenden. - Hög poäng för leverantörsjäv (20,0): Detta signalerar potentiella problem i upphandlingsprocessen som kräver vidare granskning. - Brist på data om visselblåsning och revision: Nollpoäng i flera CPI-faktorer kan tyda på otillräcklig rapportering eller kontroll.

Slutsats: Nacka kommuns låga CPI-poäng på 30 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande andel lokala aktörer, pekar på strukturella risker i den offentliga upphandlingen. Även om datan inte visar direkta bevis för korruption eller jäv, är de identifierade mönstren tillräckligt oroande för att motivera en djupare granskning. Transparency Sweden uppmanar till ökad transparens kring hur upphandlingar genomförs, särskilt gällande de största leverantörerna och de lokala aktörerna, samt en förstärkning av kommunens interna kontrollsystem för att säkerställa att skattemedel hanteras på ett rättvist och effektivt sätt.