Morbylanga — CPI Kommunrapport

### Morbylånga kommuns låga CPI-poäng väcker frågor om transparens

Sammanfattning: Morbylånga kommun uppvisar ett lågt CPI-poäng på 45 av 100, vilket indikerar betydande risker för korruption enligt Transparency Internationals index. Särskilt höga värden för jäv-rate (25.0) och leverantörsjäv (20.0) sticker ut, samtidigt som en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer skapar ytterligare frågor om upphandlingsprocesser. Denna analys granskar datan för att identifiera mönster och riskområden som kräver vidare utredning.

Analys: Morbylånga kommuns CPI-poäng på 45/100 placerar den i en kategori som signalerar en förhöjd risk för korruptionsrelaterade problem. Jämfört med det svenska genomsnittet, som ofta ligger runt 80-85, är detta resultat anmärkningsvärt lågt. De två mest framträdande faktorerna bakom detta är en jäv-rate på 25.0 och leverantörsjäv på 20.0, vilket tyder på att det kan finnas intressekonflikter i beslutsfattande och relationer med leverantörer. Vad ligger bakom dessa höga värden, och hur hanteras potentiella konflikter i kommunens interna processer?

Ekonomiskt sett hanterar Morbylånga en betydande summa på 937,6 miljoner SEK i fakturering mellan 2022 och 2024, fördelat över 3 949 fakturor och 100 leverantörer. En topp-5-koncentration på 46,0 % innebär att knappt hälften av alla betalningar går till endast fem aktörer. Bland dessa sticker Mörbylånga Bostads Aktiebolag (org.nr 5565287629) ut med betalningar på 131,8 miljoner SEK över 546 fakturor, samt KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND (org.nr 8324016453) med 107,0 miljoner SEK över endast 23 fakturor, vilket ger ett snitt på 4,65 miljoner SEK per faktura. Den höga koncentrationen och de stora beloppen per faktura hos vissa leverantörer väcker frågor om hur upphandlingar konkurrensutsätts och om det finns tillräcklig transparens i dessa affärer.

Vidare flaggas flera lokala leverantörer för nätverkskopplingar, däribland Mörbylånga Bostads Aktiebolag (131,8 miljoner SEK), ÖLANDS KOMMUNALFÖRBUND FÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING (54,3 miljoner SEK) och Friskolan Öland AB (23,8 miljoner SEK). Att dessa aktörer är lokalt förankrade är i sig inte problematiskt, men kombinationen av stora betalningsvolymer och flaggade kopplingar gör att det är viktigt att granska hur relationerna mellan kommunen och dessa leverantörer ser ut. Finns det rutiner för att säkerställa att upphandlingar sker på lika villkor, och hur dokumenteras beslutsfattandet?

Slutligen noteras att en person är flaggad för jäv, även om inga specifika nätverkskopplingar eller andra fynd i databasen rapporteras. Detta, tillsammans med de höga jäv-relaterade värdena i CPI-faktorerna, pekar på ett behov av att stärka interna kontrollmekanismer. Hur arbetar kommunen för att identifiera och hantera intressekonflikter, och finns det tillräckliga resurser för att säkerställa efterlevnad av gällande riktlinjer?

Riskindikatorer: - Hög jäv-rate (25.0) och leverantörsjäv (20.0): Dessa värden är betydligt högre än genomsnittet och indikerar risk för intressekonflikter i beslutsfattande och upphandlingar. - Topp-5 koncentration på 46,0 %: Nästan hälften av betalningarna går till fem leverantörer, vilket kan tyda på begränsad konkurrens i upphandlingsprocessen. - Stora belopp per faktura hos vissa leverantörer: Exempelvis KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND med ett snitt på 4,65 miljoner SEK per faktura och Kanonaden Entreprenad AB med 2,96 miljoner SEK per faktura. Hur motiveras dessa höga belopp? - Flaggade lokala leverantörer: Flera aktörer, såsom Mörbylånga Bostads Aktiebolag (131,8 miljoner SEK), har flaggats för nätverkskopplingar. Finns det tillräcklig transparens kring dessa relationer? - En flaggad person för jäv: Vem är denna person, och hur hanteras detta i kommunens interna processer?

Slutsats: Morbylånga kommuns låga CPI-poäng på 45/100, tillsammans med höga värden för jäv och leverantörsjäv, pekar på strukturella risker som behöver adresseras. Den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer och flaggade nätverkskopplingar förstärker behovet av en djupare granskning av upphandlingsrutiner och interna kontrollsystem. Transparency Sweden uppmanar till fortsatt dialog med kommunens beslutsfattare för att klargöra hur dessa risker hanteras och vilka åtgärder som planeras för att stärka transparensen och förtroendet i den offentliga förvaltningen.