Ljusdals — CPI Kommunrapport

### Ljusdals kommun: Lågt CPI-värde väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Ljusdals kommun uppvisar ett lågt CPI-värde på 20 av 100, vilket indikerar en förhöjd risk för korruption enligt Transparency Swedens bedömningskriterier. Den ekonomiska analysen visar en tydlig koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 38,4 % av den totala faktureringen på 1,192 miljarder SEK mellan 2022 och 2024. Särskilt flaggas lokala leverantörer för sin dominerande roll i kommunens upphandlingar, vilket motiverar en närmare granskning av transparens och konkurrens.

Analys: Ljusdals kommuns CPI-poäng på 20/100 är anmärkningsvärt lågt och drivs primärt av en hög poäng på faktorn "Leverantörsjäv" (20.0), medan övriga faktorer som jäv, maktkoncentration och revisionsbrister ligger på 0.0. Detta pekar på att riskerna i första hand är kopplade till relationerna mellan kommunen och dess leverantörer. Med en total fakturering på 1,192,173,785 SEK över 3,516 fakturor till 100 leverantörer under perioden 2022–2024 framträder en bild av en kommun med betydande ekonomiska flöden, men där resurserna är ojämnt fördelade. Topp-5 leverantörerna, inklusive KPA Pensionsservice Aktiebolag (203,047,058 SEK) och AddEra Omsorg AB (88,772,054 SEK), står för en oproportionerligt stor del av betalningarna (38,4 %), vilket kan indikera en begränsad konkurrens i upphandlingsprocesserna.

En närmare titt på leverantörslistan visar att flera av de största mottagarna är lokala aktörer, såsom AddEra Omsorg AB, Nordh Bygg AB (51,575,765 SEK) och AB Ljusdals Servicehus (47,399,802 SEK). Dessa företag är flaggade som "lokala leverantörer" och verkar huvudsakligen i Ljusdals kommun eller ett fåtal närliggande kommuner. Även om det inte nödvändigtvis är problematiskt att samarbeta med lokala aktörer, kan en så hög koncentration av lokala leverantörer minska incitamenten för bredare konkurrens och riskera att skapa beroendeförhållanden. Det är också värt att notera att snittbeloppen per faktura varierar kraftigt – från 3,625,840 SEK per faktura för KPA Pensionsservice till 174,907 SEK per faktura för AB Ljusdals Servicehus – vilket kan reflektera olika typer av avtal eller upphandlingsstrukturer som bör granskas närmare.

Politiskt sett är Ljusdals kommun styrd av en koalition bestående av M, L, KD, SD och ÖP, med Moderaterna som det största partiet i styret (7 mandat). Oppositionen domineras av Socialdemokraterna med 12 mandat (29 %), vilket ger en relativt fragmenterad politisk miljö med 41 ledamöter i kommunfullmäktige. Även om ingen maktkoncentration flaggas i CPI-datan (0.0), kan den politiska uppdelningen påverka beslutsfattandet kring upphandlingar och ekonomiska prioriteringar. Frågan är om det låga CPI-värdet och leverantörskoncentrationen speglar strukturella brister i hur beslut fattas eller om det finns andra förklaringar kopplade till kommunens storlek och geografiska läge.

Trots att ingen specifik anomali eller jäv-person har identifierats i datan, och trots att nätverkskopplingar och fynd i databasen är noll, kvarstår behovet av att förstå varför leverantörsjäv-poängen är så hög. Är det en fråga om otillräcklig dokumentation, begränsad transparens i upphandlingsprocesserna eller andra faktorer som inte fångas av datan? Transparency Sweden vill understryka att dessa siffror inte innebär att det finns bevis för oegentligheter, utan att de pekar på områden där ytterligare insyn och kontroll kan vara motiverad.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 38,4 % av den totala faktureringen (1,192,173,785 SEK), vilket kan indikera begränsad konkurrens. - Dominans av lokala leverantörer: Flaggade aktörer som AddEra Omsorg AB (88,772,054 SEK) och Nordh Bygg AB (51,575,765 SEK) verkar huvudsakligen i Ljusdals kommun, vilket kan påverka upphandlingarnas öppenhet. - Lågt CPI-värde drivet av leverantörsjäv: Poängen på 20.0 för leverantörsjäv sticker ut som den enda riskfaktorn i datan och bör undersökas närmare. - Varierande fakturabelopp: Stora skillnader i snittbelopp per faktura (t.ex. 3,625,840 SEK för KPA Pensionsservice mot 174,907 SEK för AB Ljusdals Servicehus) kan tyda på olika avtalsstrukturer som behöver granskas.

Slutsats: Ljusdals kommuns låga CPI-poäng på 20/100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, väcker frågor om hur upphandlingsprocesserna fungerar och huruvida de säkerställer tillräcklig konkurrens och transparens. Även om datan inte pekar på konkreta oegentligheter eller jäv, är den tydliga dominansen av lokala leverantörer som AddEra Omsorg AB och Nordh Bygg AB, tillsammans med den höga poängen för leverantörsjäv, skäl nog att efterlysa en djupare granskning. Transparency Sweden rekommenderar att kommunen prioriterar ökad insyn i sina upphandlingsrutiner och säkerställer att beslutsfattandet kring leverantörsavtal är väl dokumenterat och tillgängligt för offentlig granskning.