Lessebo — CPI Kommunrapport

### Lessebo kommuns låga CPI-poäng väcker frågor om leverantörsrelationer

Sammanfattning: Lessebo kommun i Kronobergs län uppvisar ett oroväckande lågt CPI-poäng på 24 av 100, vilket indikerar en hög risk för korruption enligt Transparency Swedens granskningsramverk. Särskilt faktorer som leverantörsjäv (20.0) och en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer (38.8 %) sticker ut i datan. Denna analys belyser mönster i kommunens ekonomiska transaktioner och ställer frågor om hur upphandlingsprocesserna hanteras.

Analys: Lessebo kommun, med ett styre bestående av Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Vänsterpartiet (V), har en total fakturering på 484,183,393 SEK mellan 2022 och 2024, fördelat på 3,403 fakturor och 100 leverantörer. Ett första iögonfallande mönster är den höga koncentrationen av betalningar till de fem största leverantörerna, som står för 38.8 % av den totala faktureringen. Växjö kommun (org.nr 2120000662) toppar listan med betalningar på 50,163,642 SEK över 114 fakturor, följt av CR Ottosson Bygg AB (org.nr 5564709839) med 49,158,333 SEK över 102 fakturor. Även Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) utmärker sig med ett högt snitt per faktura på 1,282,213 SEK, trots färre transaktioner (38 fakturor). Är dessa stora summor ett resultat av välgrundade upphandlingsbeslut, eller finns det brister i konkurrensutsättningen?

En annan aspekt som förtjänar uppmärksamhet är det höga värdet för leverantörsjäv i CPI-faktorerna, som ligger på 20.0. Detta indikerar en potentiell risk för att vissa leverantörer har oproffsiga eller otillbörliga kopplingar till beslutsfattare i kommunen, även om inga specifika jäv-personer eller nätverkskopplingar har identifierats i datan. Samtidigt flaggas flera lokala leverantörer för nätverkskopplingar, exempelvis Lessebo Åkericentral Aktiebolag (org.nr 5561356964) med betalningar på 17,576,534 SEK och Lessebo Fjärrvärme AB (org.nr 5566318142) med 8,649,936 SEK. Dessa leverantörer är verksamma i ett begränsat antal kommuner, vilket kan tyda på en beroendeställning. Hur säkerställs att dessa relationer inte påverkar beslutsfattandet?

Vidare är det noterbart att maktkoncentrationen i kommunen får ett värde på 3.6 i CPI-analysen. Med Socialdemokraterna som det dominerande partiet (37 % av mandaten i kommunfullmäktige) och ett styre som består av tre partier, kan det finnas en risk att beslutsfattandet blir mindre transparent. Samtidigt visar datan inga flaggade anomalier, revisionsbrister eller visselblåsarincidenter, vilket är positivt. Men det låga CPI-poänget på 24/100 signalerar att det ändå finns strukturella eller processrelaterade brister som kan påverka förtroendet för kommunens hantering av offentliga medel.

Slutligen är det värt att reflektera över de stora variationerna i snittbelopp per faktura bland topp-leverantörerna. Exempelvis har NCC Sverige AB (org.nr 5566134929) ett snitt på 2,001,468 SEK per faktura över endast 8 transaktioner, medan Lessebo Fjärrvärme AB (org.nr 5566318142) har ett betydligt lägre snitt på 36,808 SEK över 235 fakturor. Dessa skillnader kan vara naturliga beroende på typen av tjänster eller projekt, men de väcker frågor om hur upphandlingar struktureras och om mindre leverantörer ges samma möjligheter att konkurrera.

Riskindikatorer: - Hög koncentration av betalningar: 38.8 % av den totala faktureringen går till de fem största leverantörerna, vilket kan indikera begränsad konkurrens i upphandlingsprocessen. - Leverantörsjäv (20.0): Det höga värdet i CPI-faktorn pekar på en risk för otillbörliga relationer, även om inga specifika kopplingar har identifierats. - Lokala leverantörers dominans: Flera flaggade leverantörer, som Lessebo Åkericentral Aktiebolag (17,576,534 SEK) och Lessebo Fjärrvärme AB (8,649,936 SEK), är verksamma i få kommuner, vilket kan skapa beroendeförhållanden. - Maktkoncentration (3.6): En viss koncentration av politisk makt kan påverka transparensen i beslutsfattandet.

Slutsats: Lessebo kommuns låga CPI-poäng på 24/100 är en tydlig signal om att det finns strukturella risker i hur offentliga medel hanteras, särskilt gällande leverantörsrelationer och koncentration av betalningar. Även om datan inte visar några direkta bevis på oegentligheter, är det höga värdet för leverantörsjäv och den stora andelen betalningar till ett fåtal aktörer skäl nog att granska upphandlingsprocesserna närmare. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och konkurrens i kommunens inköp för att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett effektivt och rättvist sätt. Hur kan Lessebo kommun stärka sina rutiner för att minimera dessa risker framöver?