Kristinehamns — CPI Kommunrapport

### Kristinehamns kommun under lupp: Låg CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Kristinehamns kommun uppvisar en oroväckande låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med 22 av 100, vilket placerar kommunen i en riskzon för korruptionsrelaterade problem. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 33,7 % av den totala faktureringen på 2,877 miljarder SEK mellan 2022 och 2024, samt flera anomalier i snittbelopp per faktura, motiverar en närmare granskning. Transparency Sweden har analyserat datan för att identifiera mönster och riskindikatorer som kan påverka förtroendet för kommunens hantering av offentliga medel.

Analys: Kristinehamns kommuns CPI-poäng på 22/100 är anmärkningsvärt låg och signalerar en potentiell sårbarhet i transparens och styrning. Bland de bidragande faktorerna sticker leverantörsjäv ut med en poäng på 20,0, vilket indikerar att det kan finnas risker kopplade till hur leverantörsrelationer hanteras. Samtidigt är maktkoncentrationen, med en poäng på 2,1, relativt låg, och det finns inga rapporterade fall av jäv, familjekopplingar eller revisionsbrister i datan. Detta skapar en komplex bild där vissa strukturella risker är tydliga, medan andra kontrollmekanismer verkar fungera.

En djupare titt på den ekonomiska datan visar att kommunens totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till 2,877 miljarder SEK, fördelat på 3 365 fakturor till 100 leverantörer. En koncentration på 33,7 % till de fem största leverantörerna är i sig inte nödvändigtvis problematisk, men det väcker frågor om beroendeförhållanden. Exempelvis har KPA Tjänstepensionsförsäkring AB (org.nr 5164016544) fakturerat 225,6 miljoner SEK över 40 fakturor, med ett genomsnitt på 5,64 miljoner SEK per faktura. På liknande sätt sticker Coor Värmland lokalvård AB (org.nr 5563105609) ut med ett genomsnitt på 9,31 miljoner SEK per faktura över 10 fakturor, och Fastighets AB Vintergatan (org.nr 5565950085) med 6,56 miljoner SEK per faktura över 11 fakturor. Dessa höga snittbelopp flaggas som anomalier och kan indikera att upphandlingar eller betalningsstrukturer inte är tillräckligt transparenta eller konkurrensutsatta.

Vidare framträder ett mönster av lokala leverantörer som dominerar bland de flaggade aktörerna. Bra Bygg i Kristinehamn AB (org.nr 5567284053) har fakturerat 120,6 miljoner SEK, medan Fastighets AB Vintergatan och flera andra lokala bolag, såsom Kristinehamnsbostäder AB (org.nr 5565268116) med 46,3 miljoner SEK, också har betydande volymer. Att så många lokala aktörer är involverade är inte per automatik ett problem, men det kan skapa risker för beroendeförhållanden eller otillbörlig påverkan, särskilt i en mindre kommun som Kristinehamn där nätverk ofta är täta. Det faktum att flera av dessa leverantörer endast verkar i en eller ett fåtal kommuner förstärker behovet av att granska hur upphandlingsprocesserna säkerställer rättvisa och konkurrens.

Slutligen är det värt att notera att datan inte visar några direkta bevis på jäv eller nätverkskopplingar, och visselblåsarindexet ligger på 0,0. Detta kan tolkas som att det saknas mekanismer för att fånga upp eller rapportera oegentligheter, snarare än att det inte finns några problem. Hur väl fungerar kommunens interna kontrollsystem, och varför är leverantörsjäv så högt rankat i CPI-bedömningen? Dessa frågor kräver svar för att säkerställa att skattebetalarnas pengar hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 33,7 % av total fakturering (2,877 miljarder SEK), vilket kan indikera beroendeförhållanden. - Anomalier i snittbelopp: KPA Tjänstepensionsförsäkring AB (5,64 miljoner SEK/faktura), Coor Värmland lokalvård AB (9,31 miljoner SEK/faktura) och Fastighets AB Vintergatan (6,56 miljoner SEK/faktura) sticker ut med extremt höga belopp per faktura. Hur motiveras dessa summor? - Dominans av lokala leverantörer: Flaggade bolag som Bra Bygg i Kristinehamn AB (120,6 miljoner SEK) och Kristinehamnsbostäder AB (46,3 miljoner SEK) är lokalt förankrade, vilket kan innebära risk för otillbörlig påverkan i en mindre kommun. Hur säkerställs konkurrens i upphandlingar? - Hög leverantörsjäv-poäng: CPI-faktorn för leverantörsjäv ligger på 20,0, vilket är en tydlig varningssignal. Vad ligger bakom denna bedömning? - Lågt visselblåsarindex: Ett index på 0,0 kan tyda på avsaknad av rapporteringskanaler eller förtroende för att anmäla oegentligheter. Finns det tillräckliga skydd för visselblåsare i kommunen?

Slutsats: Kristinehamns kommuns låga CPI-poäng på 22/100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och flera anomalier i faktureringsdata, pekar på strukturella risker som behöver adresseras. Även om datan inte visar direkta bevis på korruption eller jäv, är mönstren kring lokala leverantörer och höga snittbelopp per faktura tillräckligt oroande för att motivera en djupare granskning av upphandlingsprocesser och interna kontrollsystem. Transparency Sweden uppmanar till ökad transparens och efterlyser svar på hur kommunen säkerställer rättvis konkurrens och förtroende i hanteringen av offentliga medel.