Kalmar — CPI Kommunrapport

### Kalmar kommuns CPI-poäng väcker frågor om jäv och leverantörskoncentration

Sammanfattning: Kalmar kommun uppvisar ett CPI-poäng på 45 av 100, vilket indikerar en förhöjd risk för korruption enligt Transparency Swedens bedömningskriterier. Särskilt höga värden för jäv-rate (25,0) och leverantörsjäv (20,0), tillsammans med en koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, lyfter fram behovet av ytterligare granskning. Vi analyserar här datan för att identifiera mönster och ställa relevanta frågor om hur kommunens resurser hanteras.

Analys: Kalmar kommuns totala fakturering mellan 2022 och 2024 uppgår till imponerande 4 981 377 235 SEK, fördelat på 182 078 fakturor och 100 leverantörer. En topp-5-koncentration på 27,1 % innebär att en betydande del av kommunens medel går till ett fåtal aktörer. Exempelvis står Skandikon Administration Aktiebolag (org.nr 5560234782) för 598 306 523 SEK över endast 110 fakturor, med ett genomsnittligt belopp på 5 439 150 SEK per faktura – en anmärkningsvärt hög siffra som flaggas som en anomali i datan. Liknande mönster ses hos Kalmar Science Park AB, där snittbeloppet per faktura når 6 154 751 SEK. Frågan är om dessa höga belopp är motiverade och om upphandlingsprocesserna bakom dessa avtal är transparenta.

Vidare framträder ett tydligt mönster av lokala leverantörer i toppsegmentet. Av de flaggade leverantörerna är flera, såsom Rikshem Vit AB (197 962 948 SEK), Han sa Bygg AB (192 145 168 SEK) och Kalmarhem AB (177 085 255 SEK), verksamma i ett mycket begränsat antal kommuner (1–2 stycken). Detta kan vara naturligt med tanke på geografiska faktorer, men det väcker också frågor om huruvida konkurrensen i upphandlingar är tillräcklig. Är det möjligt att lokala nätverk eller relationer påverkar vilka som tilldelas kontrakt?

CPI-faktorerna visar på en hög jäv-rate på 25,0, vilket är en av de högsta indikatorerna i datan, samt ett värde på 20,0 för leverantörsjäv. Med 27 personer identifierade som potentiella jävspersoner är det viktigt att undersöka vilka roller dessa individer har och hur deras kopplingar till leverantörer eller beslutsfattande organ ser ut. Samtidigt är det positivt att faktorer som maktkoncentration, revisionsbrister och familjekopplingar ligger på 0,0, vilket tyder på att vissa kontrollmekanismer kan vara på plats.

Slutligen noterar vi att antalet fakturor varierar kraftigt mellan leverantörer. Kalmar Energi Försäljning AB (org.nr 5565484317) har exempelvis 18 021 fakturor för totalt 185 081 350 SEK, med ett snitt på endast 10 270 SEK per faktura, medan andra som Dynacon Construction Kalmar AB (org.nr 5590246046) har betydligt färre fakturor (31 stycken) men ett snitt på 3 946 713 SEK. Denna variation kan bero på olika typer av tjänster, men det är viktigt att säkerställa att betalningsstrukturer inte döljer oegentligheter.

Riskindikatorer: - Hög jäv-rate (25,0) och leverantörsjäv (20,0): Med 27 flaggade jävspersoner bör kopplingar mellan beslutsfattare och leverantörer granskas noggrant. - Hög koncentration av betalningar: Topp-5-leverantörerna står för 27,1 % av total fakturering, vilket kan indikera bristande konkurrens i upphandlingar. - Anomalier i fakturabelopp: Skandikon Administration Aktiebolag (snitt 5 439 150 SEK/faktura) och Kalmar Science Park AB (snitt 6 154 751 SEK/faktura) sticker ut med extremt höga belopp per faktura. Är dessa betalningar väl dokumenterade? - Dominans av lokala leverantörer: Flera flaggade leverantörer, såsom Rikshem Vit AB och Kalmarhem AB, är verksamma i få kommuner. Finns det tillräcklig konkurrens i upphandlingsprocessen?

Slutsats: Kalmar kommuns CPI-poäng på 45 av 100, tillsammans med höga värden för jäv och leverantörsjäv, pekar på potentiella risker i hanteringen av offentliga medel. Samtidigt är det viktigt att notera att flera kontrollindikatorer, såsom revisionsbrister och maktkoncentration, inte visar några avvikelser. Transparency Sweden uppmanar till en djupare granskning av de identifierade riskindikatorerna för att säkerställa att kommunens resurser används på ett transparent och rättvist sätt. Frågor om konkurrens i upphandlingar och relationer mellan beslutsfattare och leverantörer behöver besvaras för att stärka förtroendet för kommunens verksamhet.