Hoganas — CPI Kommunrapport

Höganäs Kommuns Låga CPI-Poäng Väcker Frågor om Leverantörskoncentration

Sammanfattning: Höganäs kommun uppvisar ett oroande lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket signalerar potentiella risker kopplade till korruption och transparens i den offentliga upphandlingen. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, särskilt Höganäs Omsorg AB med fakturor på totalt 731,687,577 SEK, sticker ut som en central fråga. Denna analys granskar datan och lyfter fram mönster som motiverar en djupare utredning.

Analys: Höganäs kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar den i en utsatt position när det gäller risken för korruption, enligt Transparency Swedens bedömningskriterier. Poängen drivs delvis av en leverantörsjäv-faktor på 20.0, vilket indikerar att det finns specifika problem kopplade till relationerna med vissa leverantörer. Samtidigt är andra faktorer som jäv-rate, maktkoncentration och revisionsbrister nollställda, vilket kan tyda på att problemen är koncentrerade till ett fåtal områden snarare än ett systemiskt mönster.

En tydlig anomalitet i datan är den extrema koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer. Topp-5 leverantörerna står för 59.8% av den totala faktureringen på 1,993,418,317 SEK mellan 2022 och 2024. Höganäs Omsorg AB (org.nr 5590862032) dominerar med betalningar på 731,687,577 SEK över 114 fakturor, vilket ger ett snitt på 6,418,312 SEK per faktura – en summa som flaggas som "mycket högt" i datan. Detta väcker frågor om hur upphandlingsprocessen ser ut och om det finns tillräcklig konkurrens i de tjänster som levereras av detta företag.

Vidare framträder ett mönster av lokala leverantörer som mottar betydande belopp från kommunen. Förutom Höganäs Omsorg AB är flera andra lokala aktörer, såsom Höganäs Energi Elnät AB (27,350,301 SEK) och Aktiebolaget Höganäshem (17,280,242 SEK), flaggade för att de enbart arbetar med Höganäs kommun. Även om detta inte nödvändigtvis innebär oegentligheter, kan en hög beroendeställning av lokala leverantörer minska konkurrensen och skapa risker för beroendeförhållanden. Hur säkerställs att dessa kontrakt tilldelas på ett transparent och rättvist sätt?

En annan aspekt att beakta är variationen i fakturabelopp bland topp-leverantörerna. Medan Höganäs Omsorg AB har ett extremt högt snittbelopp per faktura, har andra stora leverantörer som NCC Sverige AB (snitt 490,756 SEK per faktura) och Atea Sverige AB (snitt 316,362 SEK per faktura) betydligt lägre belopp per transaktion. Denna diskrepans kan bero på olika typer av tjänster eller avtal, men det motiverar en närmare granskning av hur fakturering och betalningsstrukturer hanteras för att säkerställa att de är rimliga och välgrundade.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 59.8% av den totala faktureringen, vilket kan indikera otillräcklig konkurrens i upphandlingsprocessen. - Extrema fakturabelopp hos Höganäs Omsorg AB: Ett snitt på 6,418,312 SEK per faktura (totalt 731,687,577 SEK) sticker ut som en anomalitet och bör granskas närmare. - Dominans av lokala leverantörer: Flera flaggade leverantörer, såsom Höganäs Energi Elnät AB och Aktiebolaget Höganäshem, arbetar enbart med Höganäs kommun, vilket kan skapa risk för beroendeförhållanden. - Lågt CPI-poäng kopplat till leverantörsjäv: En faktor på 20.0 pekar på specifika risker i relationerna med leverantörer – vilka faktorer ligger bakom detta?

Slutsats: Höganäs kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, ger anledning till oro kring transparensen i den offentliga upphandlingen. Särskilt betalningarna till Höganäs Omsorg AB och den stora andelen lokala leverantörer motiverar en djupare granskning av hur avtal tilldelas och övervakas. Transparency Sweden uppmanar till en öppen dialog och ytterligare utredning för att säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett rättvist och ansvarsfullt sätt. Vilka åtgärder kan vidtas för att stärka konkurrensen och minska riskerna för beroendeförhållanden?