Hallefors — CPI Kommunrapport

### Hällefors Kommun: Låg CPI-Poäng Väcker Frågor om Leverantörskoncentration

Sammanfattning: Hällefors kommun uppvisar en anmärkningsvärt låg poäng på Corruption Perception Index (CPI) med 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens. En hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, där topp-5 står för 50,1 % av den totala faktureringen på 580,670,372 SEK mellan 2022 och 2024, sticker ut i datan. Denna analys granskar mönster och ställer frågor om upphandlingsprocesser och leverantörsrelationer.

Analys: Hällefors kommuns CPI-poäng på 20/100 är en tydlig signal om att det kan finnas strukturella eller processrelaterade brister i hur offentliga medel hanteras. Även om datan inte visar några direkta anomalier eller flaggade jäv-situationer, är den låga poängen en indikator på att transparens och kontrollmekanismer kan vara otillräckliga. Särskilt noterbart är att leverantörsjäv är den enda faktorn som avviker i CPI-bedömningen, med ett värde på 20,0, vilket antyder att det kan finnas risker kopplade till relationer med specifika leverantörer.

En djupare granskning av faktureringsdatan visar att en betydande del av kommunens utgifter är koncentrerade till ett fåtal aktörer. Tommy Allström Byggproduktion AB (org.nr 5565548426) står för den största delen med betalningar på 141,769,401 SEK över 142 fakturor, vilket ger ett snitt på 998,376 SEK per faktura. Detta motsvarar ungefär 24 % av den totala faktureringen under perioden 2022–2024. Tillsammans med Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen (org.nr 2220001487) och Hällefors Bostads Aktiebolag (org.nr 5564386901), som mottagit 42,089,249 SEK respektive 33,393,907 SEK, framträder ett mönster av hög beroendeställning till ett fåtal lokala leverantörer.

Denna koncentration, där topp-5 leverantörerna står för 50,1 % av utgifterna, kan i sig inte betraktas som ett bevis på oegentligheter. Det kan finnas legitima skäl, såsom långvariga avtal eller specifika projekt, som förklarar fördelningen. Men det väcker frågor om hur upphandlingsprocesserna är strukturerade och om det finns tillräcklig konkurrens. Särskilt noterbart är att flera av de största leverantörerna, såsom Tommy Allström Byggproduktion AB och Hällefors Bostads Aktiebolag, är flaggade som lokala aktörer med verksamhet i enbart en eller ett fåtal kommuner, vilket kan indikera en begränsad marknad för kommunens upphandlingar.

Ytterligare en aspekt att beakta är variationen i fakturabelopp och volym. Medan vissa leverantörer som Menigo Foodservice AB (org.nr 5560444647) har en hög volym av små fakturor (640 fakturor med ett snitt på 17,110 SEK), har andra som KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) betydligt färre men större transaktioner (16 fakturor med ett snitt på 1,036,424 SEK). Denna variation är inte nödvändigtvis problematisk, men den understryker vikten av att granska hur olika typer av avtal och betalningar hanteras.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: Topp-5 leverantörer står för 50,1 % av faktureringen, med Tommy Allström Byggproduktion AB ensamt ansvarig för 24 % av utgifterna (141,769,401 SEK). Är konkurrensen tillräcklig i upphandlingarna? - Lokal leverantörsdominans: Flera flaggade leverantörer, såsom Hällefors Bostads Aktiebolag (33,393,907 SEK) och Bergslagshus i Grythyttan AB (16,441,398 SEK), verkar enbart i Hällefors eller ett fåtal kommuner. Finns det risk för beroendeförhållanden? - Låg CPI-poäng: Med 20/100 framstår Hällefors som en kommun med potentiella brister i transparens. Vilka faktorer bidrar till detta låga värde, och hur adresseras de av kommunens ledning? - Leverantörsjäv som avvikelse: CPI-faktorn för leverantörsjäv (20,0) är den enda som sticker ut. Finns det underliggande relationer eller processer som behöver granskas närmare?

Slutsats: Hällefors kommuns låga CPI-poäng på 20/100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal lokala leverantörer, pekar på områden som förtjänar ytterligare granskning. Även om datan inte visar direkta bevis på oegentligheter, är mönstren kring leverantörsfördelning och den låga transparensbedömningen tillräckliga för att motivera en djupare analys av upphandlingsprocesser och kontrollmekanismer. Transparency Sweden uppmanar till ökad insyn och dialog kring hur kommunen säkerställer rättvisa och konkurrenskraftiga villkor för sina leverantörsrelationer.