Burlov — CPI Kommunrapport

### Lågt CPI-värde i Burlövs kommun väcker frågor om leverantörskoncentration

Sammanfattning: Burlövs kommun uppvisar ett oroväckande lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens i den kommunala verksamheten. En analys av ekonomiska data och leverantörsrelationer pekar på en hög koncentration av betalningar till ett fåtal aktörer samt en betydande andel lokala leverantörer med begränsad geografisk spridning. Detta väcker frågor om upphandlingsprocesser och risken för beroendeförhållanden.

Analys: Burlövs kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar den i en kategori som signalerar betydande risker för korruptionsrelaterade problem, enligt Transparency Swedens bedömningskriterier. Även om datan inte visar några direkta anomalier eller flaggade jäv-situationer, är det låga poänget i sig en indikation på att det kan finnas strukturella eller processrelaterade brister som kräver vidare granskning. Särskilt noterbart är att leverantörsjäv är den enda CPI-faktorn som avviker, med ett värde på 20.0, vilket antyder att det kan finnas en risk kopplad till relationerna mellan kommunen och dess leverantörer.

En titt på de ekonomiska siffrorna visar att Burlövs kommun mellan 2022 och 2024 hanterade fakturor till ett totalt värde av 754,298,013 SEK, fördelat på 3,638 fakturor och 100 leverantörer. En koncentration på 30.2% av betalningarna till de fem största leverantörerna är anmärkningsvärd. KPA Pensionsservice Aktiebolag (org.nr 5565691077) står för den största andelen med betalningar på 83,150,253 SEK över 54 fakturor, vilket ger ett snitt på 1,539,820 SEK per faktura. Andra stora aktörer som Peab Anläggning AB (org.nr 5565686721) och NCC Sverige AB (org.nr 5566134929) har också betydande summor, med 41,803,998 SEK respektive 36,253,550 SEK, där NCC:s snitt per faktura är särskilt högt på 2,788,735 SEK. Är dessa höga belopp och koncentrationer ett resultat av strategiska beslut, eller finns det brister i konkurrensutsättningen av upphandlingar?

Ytterligare ett område av intresse är de lokala leverantörerna som flaggats för nätverkskopplingar. Burlövs Bostäder AB (org.nr 5565355483) och Arlöv Vårdbostäder AB (org.nr 5566680566) har mottagit betalningar på 31,217,067 SEK respektive 21,209,674 SEK och är verksamma i enbart en eller två kommuner. Denna begränsade geografiska spridning kan vara en naturlig följd av lokala behov, men det väcker också frågor om huruvida dessa leverantörer väljs baserat på konkurrens eller om det finns andra faktorer som påverkar besluten. Är upphandlingsprocesserna tillräckligt transparenta för att säkerställa att lokala aktörer inte får oproportionerliga fördelar?

Slutligen är det viktigt att notera att datan inte visar några direkta bevis för jäv, familjekopplingar eller revisionsbrister, vilket är positivt. Samtidigt är avsaknaden av ett fungerande visselblåsarindex (0.0) en potentiell svaghet. Finns det tillräckliga mekanismer för att rapportera oegentligheter, och hur säkerställs att anställda och medborgare känner sig trygga att lyfta fram problem?

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 30.2% av betalningarna går till de fem största leverantörerna, vilket kan indikera begränsad konkurrens i upphandlingar. - Lokala leverantörer med begränsad spridning: Leverantörer som Burlövs Bostäder AB (31,217,067 SEK) och Arlöv Vårdbostäder AB (21,209,674 SEK) är verksamma i få kommuner, vilket kan signalera risk för beroendeförhållanden. - Lågt CPI-poäng (20/100): Det generella värdet tyder på strukturella eller processrelaterade brister som behöver utredas. - Avsaknad av visselblåsarindex: Ett värde på 0.0 kan innebära att det saknas effektiva kanaler för att rapportera oegentligheter. - Höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som NCC Sverige AB (snitt 2,788,735 SEK/faktura) och Skanska Sverige AB (snitt 2,189,881 SEK/faktura) sticker ut med stora belopp per transaktion, vilket kan motivera en granskning av kontraktsvillkoren.

Slutsats: Burlövs kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100 är en tydlig signal om att det finns behov av att granska de processer och strukturer som styr den kommunala verksamheten, särskilt gällande upphandlingar och leverantörsrelationer. Den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal aktörer, kombinerat med en betydande andel lokala leverantörer, motiverar frågor om hur konkurrens och transparens säkerställs. Transparency Sweden uppmanar till en djupare analys av dessa faktorer för att identifiera eventuella förbättringsområden och säkerställa att kommunens resurser hanteras på ett rättvist och effektivt sätt.