Bollnas — CPI Kommunrapport

### Bollnäs Kommuns Låga CPI-Poäng Väcker Frågor om Leverantörsrelationer

Sammanfattning: Bollnäs kommun uppvisar ett anmärkningsvärt lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar potentiella risker för korruption eller bristande transparens i den offentliga verksamheten. En analys av faktureringsdata för åren 2022–2024 visar en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer, samt flera lokala aktörer med betydande ekonomiska kopplingar till kommunen. Transparency Sweden granskar dessa mönster för att identifiera områden som kan behöva ytterligare utredning.

Analys: Bollnäs kommuns CPI-poäng på 20 av 100 är alarmerande lågt och placerar kommunen i en riskzon för korruption eller bristfällig hantering av offentliga medel. En central faktor i CPI-bedömningen är leverantörsjäv, som står för hela poängsättningen i denna kategori med 20.0. Detta tyder på att det kan finnas oklarheter eller risker kopplade till hur kommunen väljer och samarbetar med sina leverantörer, även om specifika bevis för jäv inte framkommer i datan.

En granskning av faktureringsdata för perioden 2022–2024 visar att Bollnäs kommun har betalat ut totalt 1,494,675,942 SEK över 3,698 fakturor till 100 leverantörer. Anmärkningsvärt är att 52.2% av dessa medel koncentreras till de fem största leverantörerna, vilket indikerar en hög beroendeställning. Hälsinglands Utbildningsförbund (org.nr 2220003111) står för den största andelen med betalningar på 304,539,064 SEK över 34 fakturor, med ett genomsnitt på 8,957,031 SEK per faktura. På liknande sätt har SEHED Bygg Hälsingland AB (org.nr 5566986146) mottagit 156,231,585 SEK över endast 15 fakturor, med ett genomsnitt på 10,415,439 SEK per faktura. Dessa höga snittbelopp per faktura sticker ut och kan signalera behov av att granska upphandlingsprocesserna bakom dessa avtal.

Ytterligare en aspekt som väcker frågor är den stora andelen lokala leverantörer bland de flaggade aktörerna. Av de tio leverantörer som identifierats med nätverkskopplingar är flera verksamma i ett begränsat antal kommuner, vilket kan tyda på en risk för nära relationer mellan kommunens beslutsfattare och dessa bolag. Exempelvis har Bollnäs Energi AB (org.nr 5567125314) och Aktiebolaget Bollnäs Bostäder (org.nr 5560603176) mottagit 39,518,228 SEK respektive 34,122,991 SEK och är verksamma enbart i Bollnäs kommun. Även om detta inte nödvändigtvis innebär oegentligheter, kan en sådan geografisk koncentration skapa risker för beroendeförhållanden eller otillbörlig påverkan.

En specifik anomali som sticker ut är betalningarna till Emendo AB, där endast två fakturor motsvarar ett belopp på 7,185,000 SEK. Detta höga belopp i förhållande till antalet fakturor motiverar en närmare granskning av vad dessa betalningar avser och hur avtalet med leverantören har uppstått. Sammantaget pekar datan på ett behov av att stärka transparensen kring Bollnäs kommuns upphandlingsprocesser och leverantörsrelationer för att säkerställa att offentliga medel hanteras på ett rättvist och effektivt sätt.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 52.2% av betalningarna går till de fem största leverantörerna, vilket kan skapa beroendeförhållanden och minska konkurrensen. - Höga snittbelopp per faktura: Leverantörer som Hälsinglands Utbildningsförbund (8,957,031 SEK/faktura) och SEHED Bygg Hälsingland AB (10,415,439 SEK/faktura) uppvisar ovanligt höga belopp per faktura. Hur motiveras dessa summor? - Lokala leverantörer: En majoritet av de flaggade leverantörerna, såsom Bollnäs Energi AB och Aktiebolaget Bollnäs Bostäder, är verksamma i få kommuner. Finns det risk för otillbörliga relationer? - Anomalier i fakturering: Emendo AB:s betalningar på 7,185,000 SEK över endast två fakturor kräver en förklaring. Vad avser dessa betalningar? - Lågt CPI-poäng: Med ett poäng på 20 av 100 och en leverantörsjäv-faktor på 20.0, hur arbetar kommunen för att stärka transparensen i sina processer?

Slutsats: Bollnäs kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal leverantörer och en betydande närvaro av lokala aktörer, väcker frågor om hur offentliga medel hanteras och fördelas. Transparency Sweden ser ingen direkt bevisning för oegentligheter i den presenterade datan, men de identifierade mönstren och anomalierna motiverar en djupare granskning av upphandlingsprocesser och leverantörsrelationer. Vi uppmanar kommunen att redovisa hur de arbetar för att säkerställa konkurrens och transparens i sina avtal, samt att förklara de höga beloppen och koncentrationerna i betalningsflödena. En ökad öppenhet är avgörande för att återställa förtroendet för den kommunala verksamheten.