Salems — CPI Kommunrapport

### Salems kommun under lupp: Lågt CPI-poäng och hög leverantörskoncentration väcker frågor

Sammanfattning: Salems kommun uppvisar ett oroande lågt CPI-poäng på 20 av 100, vilket indikerar betydande risker för korruption eller oegentligheter i den kommunala verksamheten. Framför allt sticker leverantörsjäv ut som en drivande faktor i poängsättningen, och den höga koncentrationen av betalningar till ett fåtal leverantörer förstärker behovet av granskning. Transparency Sweden har analyserat datan för att identifiera mönster och risker som kan påverka förtroendet för kommunens upphandlingsprocesser.

Analys: Salems kommuns CPI-poäng på 20 av 100 placerar den i en riskzon enligt Transparency Internationals riktlinjer för korruptionsuppfattning. Den primära faktorn bakom detta låga resultat är leverantörsjäv, som ensamt står för hela poängsättningen med ett värde på 20.0. Detta signalerar att det kan finnas problem kopplade till hur kommunen väljer och interagerar med sina leverantörer, vilket motiverar en djupare granskning av upphandlingsprocesserna.

En analys av ekonomiska data visar att Salems kommun mellan 2022 och 2024 fakturerade för totalt 1,098,547,603 SEK över 3,146 fakturor till 100 leverantörer. En anmärkningsvärd detalj är att 28,1 % av dessa betalningar koncentreras till de fem största leverantörerna. Exempelvis har Bohus Räddningstjänstförbund (org.nr 2220003004) mottagit 57,556,000 SEK över endast 10 fakturor, med ett genomsnitt på 5,755,600 SEK per faktura – ett belopp som flaggas som en anomali på grund av dess extrema höjd. Likaså har Kitas utbildning AB mottagit 9,989,638 SEK över bara 3 fakturor, vilket också framstår som oproportionerligt och väcker frågor om hur dessa avtal har tilldelats.

Vidare framträder ett mönster av lokala leverantörer som dominerar betalningsflödet. Av de flaggade leverantörerna är flera, såsom Rikshem Ale AB (org.nr 5569484339) med betalningar på 62,517,170 SEK och Ahlafors Fria Skola Ekonomisk förening (org.nr 7696142343) med 53,145,736 SEK, verksamma i ett mycket begränsat antal kommuner (1–2 stycken). Detta kan tyda på en beroendeställning eller brist på konkurrens i upphandlingarna. Även om ingen jäv eller direkta nätverkskopplingar har identifierats i datan, är den geografiska och ekonomiska koncentrationen till dessa aktörer en faktor som bör undersökas närmare.

Det är också värt att notera att Salems politiska landskap är fragmenterat med 146 ledamöter i kommunfullmäktige och en bred spridning av mandat över flera partier, där Socialdemokraterna (S) innehar 27 % av mandaten (39 stycken). Trots detta framträder ingen tydlig maktkoncentration i CPI-faktorerna (värde 0.0), vilket är positivt. Dock kan den låga transparensen kring leverantörsval och det låga CPI-poänget påverka det offentliga förtroendet för hur skattemedel hanteras, särskilt med tanke på de höga beloppen till enskilda aktörer.

Riskindikatorer: - Hög leverantörskoncentration: 28,1 % av betalningarna går till topp-5 leverantörer, vilket kan indikera brist på konkurrens i upphandlingar. - Anomalier i fakturabelopp: Bohus Räddningstjänstförbunds genomsnittliga fakturabelopp på 5,755,600 SEK och Kitas utbildning AB:s betalning på 9,989,638 SEK över 3 fakturor sticker ut och bör granskas för att säkerställa att avtalen följer upphandlingsregler. - Lokala leverantörers dominans: Flera flaggade leverantörer, såsom Rikshem Ale AB (62,517,170 SEK) och Kollanda Grus mark & anläggning AB (31,074,673 SEK), är verksamma i få kommuner, vilket kan tyda på begränsad konkurrens eller beroendeförhållanden. - Leverantörsjäv som CPI-faktor: Med ett värde på 20.0 är detta den enda drivande faktorn bakom det låga CPI-poänget – hur motiveras dessa relationer i upphandlingsdokumenten?

Slutsats: Salems kommuns låga CPI-poäng på 20 av 100, drivet av leverantörsjäv, kombinerat med en hög koncentration av betalningar till ett fåtal aktörer, pekar på potentiella risker i upphandlingsprocesserna. Även om ingen direkt jäv eller oegentlighet har påvisats i datan, motiverar de identifierade anomalierna och mönstren en noggrannare granskning av hur leverantörer väljs och hur avtal tilldelas. Transparency Sweden uppmanar till ökad transparens och efterlyser svar på hur kommunen säkerställer konkurrens och rättvisa i sina ekonomiska relationer. Frågan kvarstår: Är de stora betalningarna till lokala leverantörer och de höga fakturabeloppen ett resultat av välgrundade beslut, eller finns det strukturella brister som behöver åtgärdas?